Den bomsäkra mikrovågsugnen där nya molekyler ska skapas för att bli antibiotikum i ett unikt EU-projekt med pengar även från läkemedelsindustrin. Foto: Annika Östman, SR

Unikt samarbete i kampen mot resistenta bakterier

Annika om antibiotikacentrum
4:53 min

I veckan presenterades en unik satsning för att ta fram ett nytt antibiotikum. Det är EU och läkemedelsindustrin som har gått samman för att få fram en ny läkemedelskandidat.

Annika Östman, som har fördjupat sig i det här förklarar vad som är så unikt.

– Att i praktiken skattemedel, som ju kommer via EU, och privata medel från läkemedelsindustrin satsas gemensamt. Det är inte en helt enkel ekvation, för i förlängningen är det läkemedelsindustrin som kommer att tjäna pengar på antibiotikan. Samtidigt har man insett att om det inte kommer fram nya antibiotika så kommer samhällskostnadera och framförallt det mänskliga lidandet att bli så enormt - att det bara måste göras nåt. Så här går 32 olika univeristet, bioteknikbolag och läkemedelsindustrier i 13 olika länder samman. Det är en enorm kraftsamling, säger Annika Östman på Vetenskapsradion.

- Vad är det egentligen som ska göras här i Uppsala?

– Här är det själva grovjobbet som ska göras. Det heter formellt en läkemedelsutvecklingsplattform för antibiotika. I praktiken innebär det att det är andra forskare som ska komma med själva ideerna om möjliga angreppssätt och förslag på molekyler som kan bli antibiotika, och då sätter det intensiva arbetet igång här. Det är så osannolikt många problem som kan uppstå på vägen, säger Annika Östman.

– Det gäller först och främst att bygga ihop själva molekylen, inte alls särskilt enkelt. Sen att den verkligen ska vara effektiv mot de här fyra  motståndskraftiga gramnegativa bakterierna som man har valt att satsa på, och där det akut behövs nya medel och att bakterierna inte för lätt ska utveckla motståndskraft. Sen gäller det att se till att det inte förgiftar människan. Det är först när man testat att det verkligen kan vara ett läkemedel för friska testpersoner, där hoppas man alltså vara imål om 6 år, när man använt upp de här cirka 750 miljoner kronorna, säger Annika Östman.

- Är forskarna lika entusiastiska som satsningen verkar stor?

– Ja, det är min känsla, att man kommer att lägga alla klutar till. Och att det känns som att man kommer att kunna vara smidig i arbetet här i Uppsala. Men sen kan du ju tänka dej att det är som gjort för olika missförstånd i ett så här stort projekt. Med 32 olika partners kan man verkligen dra åt olika håll, säger Annika Östman.

- Vilka möjligheter finns det egentligen att få fram nya former av fungerande antibiotika?

– Läkemedelsindustrin har ju misslyckats. De senaste 40 åren har det bara kommit fram två nya typer av antibiotika. Industrin har inte tyckt att det varit särskilt lönsamt att satsa på det här, eftersom man använder antibiotika under en sån kort tid. Då är det mer lönsamt att ta fram mediciner som människor behöver hela livet - eller längre perioder- som blodtryckssänkande eller kolesterolsäkande. Det har gjort att de flesta industrier nästan avvecklat sin forskningverksamhet. Forskarna själva menar att universiteten har större möjligheter att göra något när de nu också förses med en rejäl pott med pengar, eftersom de alltid kan hitta någon professor som är superspecialist på just ett särskilt enzym, som kanske kan vara viktigt för den här framställningen. Framtiden får ju utvisa om man misslyckas, men gör man inte det så måste man tänka ut ytterligare nya sätt att arbeta med frågan, säger Annika Östman.

- När vi bevakade en antibiotikakonferens 2010 så efterlystes just detta - ett samarbete mellan stat och industri - är det det som blivit verklighet nu?

– Ja, faktiskt! Det tog 3,5 år av resonerande och förhandlande om hur saker och ting skulle se ut, men genom läkemedelsindustrins och EU:s gemensamma initiativ IMI, Innovative Medicines Initiative, så är det faktiskt nu igång. Jag hade trott att det skulle gå snabbare, men jag anar att de som kan sånt här snarare jublar över att det har gått så här fort, säger Annika Östman.

- Antibiotikajägare pratar ofta om att det handlar om att få fram en medicin som ska användas så lite som möjligt - för att inte ge mer resistens - vad är det som gör att de här nu vill ta fram en så olönsam produkt, sett ur ett bolags perspektiv?

– Ja, det är ju problemet, men troligen kommer ett nytt antibiotikum- när och om det kommer - att kräva starka indikationer för att användas och det kommer troligen också att göras väldigt dyrt, för att just minska användningen och även ge industrin pengar, säger Annika Östman.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".