Kraftfulla datorer möjliggör avancerade analyser, men innebär också risker att feltolka insamlat material. Foto: Roger Vikström/TT

Statistikmissbruk och mediernas överdrifter skapar problem

Ulrika Björkstén
3:45 min

Två nyheter som Vetenskapsradion inte rapporterat om har väckt mycket uppseende i veckan. Den ena handlar om att din farmors mathållning skulle kunna påverka ditt hjärta. Den andra om att din pappas ålder kan ha effekter på din psykiska hälsa. Ulrika Björkstén förklarar varför det här inte hörts hos oss.

Varje vardagsmorgon kan ni höra Vetenskapsradions nyheter här i P1. I den breda floden av internationella forskningsresultat som redovisas varje dag är det vår uppgift att välja ut det som är viktigast och mest intressant. Men en lika viktig uppgift vi har som vetenskapsjournalister är faktiskt att välja bort. Även sådant som är till synes intressant. För det finns väldigt många vetenskapliga studier som inte håller måttet eller som är så preliminära att de möjligen ger en fingervisning om en ny riktning dit forskningen framöver kan kasta sitt sökarljus. Men som alltså säger mycket litet om verkligheten på egen hand.

Att jag väljer att prata om det här just nu är för att två av våra aktiva bortval den senaste tiden fått mycket uppmärksamhet i annan svensk massmedia.

I förra veckan kom en studie som handlade om en förhöjd risk för hjärtproblem hos kvinnliga barnbarn till farmödrar som i sin barndom drabbats av perioder av svält. Studien var ute efter att visa att förfädrens mathållning kan påverka framtida generationers hälsotillstånd. Ett superspännande forskningsfält som handlar om att våra geners uttryck förändras genom miljöpåverkan via så kallade epigenetiska markörer, och att dessa förändringar möjligen kan gå i arv.

Du är vad din farmor åt - så löd rubriken på pressmeddelandet. Inte konstigt att det fick uppmärksamhet.

Men vänta nu. Kopplingen syntes alltså bara mellan kvinnliga barnbarn och deras farmödrar. Låter inte det lite konstigt? Jo - morfar, farfar, farmor och mormor var alla med i studien, liksom deras barn och barnbarn av olika kön. Sammanlagt var det 12 undergrupper som analyserades - svältdrabbade mäns respektive kvinnors söner, döttrar, sonsöner, sondöttrar, dottersöner och dotterdöttrar. Chansen är faktiskt ganska stor att man av en ren slump hittar en effekt i en av alla dessa undergrupper. En tumregel är att ju fler undergrupper forskarna delat upp sitt material i, desto större är chansen att de råkar hitta ett samband utan att det egentligen finns något.

Sådant här kallas datafiske och riskerna med det diskuteras allt mer i forskarkretsar och i den vetenskapliga litteraturen, men problemet tycks än så länge växa. Det finns så många metoder att samla in data och allt starkare datorer som kan analysera det insamlade materialet, så frestelsen är helt enkelt stor att fortsätta dela upp och analysera resultaten tills man hittar något. För vi människor vill ju så gärna se samband och hitta mönster.

Nu säger jag inte att resultaten från förra veckan, om kopplingen mellan svält och kommande generationers hjärtproblem, nödvändigtvis är felaktiga. Bara att risken är överhängande för att resultatet inte håller.

Ytterligare en  studie som vi valde bort att rapportera om denna vecka handlade om gamla fäder och risken att deras barn drabbas av psykiatriska diagnoser. Slutsatsen var här att risken för psykiatriska problem är större för barn till äldre fäder än till yngre. Det här är särskilt intressant eftersom man hittills haft mer fokus på mammors än på pappors ålder. Men också denna studie innehåller många olika underanalyser, där de olika jämförelsegrupperna öppnade för delvis olika slutsatser. Visst är detta resultat som det är spännande att resonera om. Men, förlåt kära journalistkollegor - inte under braskande nyhetsrubriker.


Ulrika Björkstén
ulrika.bjorksten@sverigesradio.se

Referenser: "Paternal Age of Childbearing and Offspring Psychiatric Morbidity" Artikel publicerad i JAMA Psychiaty 26 februari 2014:

http://archpsyc.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=1833092

"Change in paternal grandmothers' early food supply influenced cardiovascular mortality of the female grandchildren". Huvudförfattare Lars Bygren.

http://www.biomedcentral.com/1471-2156/15/12

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".