Inom EU finns en enda GM-gröda, en majssort som är genförändrad för att kunna skydda sig mot skadeinsekter. Foto: TT

EU-politiker om risker och möjligheter med GMO-grödor

7:28 min

Inom EU har det länge funnits ett starkt motstånd mot genmodifierade grödor, eller GMO-grödor som de också kallas. Vetenskapsradion har frågat de svenska toppkandidaterna till EU-parlamentsvalet om deras inställning till GMO.

GMO står för genmodifierade organismer, det är till exempel växter som man ändrat lite i med genteknik så att de fått gener som ger motståndskraft mot sådant som sjukdomar och kyla. GMO-motståndet i ett flertal EU-länder har inneburit att mycket få sådana här grödor kommit över tröskeln till Europa och idag odlas bara en enda GMO-gröda för kommersiellt bruk i EU. Det är en majssort som framför allt växer i Spanien och som har motståndskraft mot en insekt som gärna angriper just majs.

Vetenskapsradion har frågat de svenska toppkandidaterna till EU-parlamentsvalet om EU borde öppna för fler genförändrade grödor – eller rent av stänga dörren ännu hårdare?

Svaren är mycket olika.

Folkpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna är tydligt positiva till GMO. De säger sig vilja arbeta aktivt för att fler sådana här grödor ska kunna godkännas i EU och tror att tekniken behövs för att klara såväl miljö som matbehov i framtiden.

De tydligaste GMO-kritikerna är Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Feministiskt Initiativ. De vill arbeta aktivt för att begränsa förekomsten av GMO-grödor i EU.

Isabella Lövin är Miljöpartiets förstanamn till EU-parlamentet. Hon säger att hennes partis motstånd framför allt handlar om försiktighet: att det idag är svårt att överblicka konsekvenserna på flera decenniers sikt av att sätta genmodifierade frön i europeisk jord:

– Man måste vara försiktig med att vi inte sprider de här modifierade generna till den vilda naturen som kan få helt oanade konsekvenser, negativa konsekvenser, och...det är i princip det allra viktigaste. Och så länge vi inte behöver, av några väldigt tvingade skäl, att experimentera så finns det ingen som helst anledning att göra det.

De som är positivt inställda till GMO anser i allmänhet att det inte finns något stöd – trots mängder med forskning – för några allvarliga risker med genförändrade grödor jämfört med vanliga grödor. De ser också GMO som en möjlig del av lösningen vad gäller såväl miljö som matbehov. Marit Paulsen från Folkpartiet är en av dem:

– Sammanlagt måste vi öka världens produktion av mat med cirka 70 procent, på 40 år. Men på mindre mark och med mindre näringsämnen, med mindre vatten och färre kemikalier och helst utan fossilt bränsle. Det är utmaningen, säger Marit Paulsen.

GMO är inte alls lösningen på globala problem, anser kritikerna. Isabella Lövin, Miljöpartiets toppkandidat till EU-parlamentet, igen:

–FN säger att i utvecklingsländer är det inte lösningen. Småbrukare måste få makt över sin egen jord, det är det viktiga, demokrati, det är det viktiga, vägar, infrastruktur, det är det viktiga. Inte att vi kommer med magiska superfrön från multinationella företag som ska göra en massa pengar i de här utvecklingsländerna.

Och här får Lövin faktiskt medhåll av folkpartisten Marit Paulsen. Dagens GMO-grödor är inte mycket att hurra för ur miljösynpunkt men kritikerna ser inte möjligheterna inför framtiden, enligt Marit Paulsen, som tycker att EU har förlorat mycket redan på sitt GMO-motstånd.

– Det är att vi i dagsläget har fått en hysterisk inställning i Europa att bioteknik är detsamma som den GMO-tekniken som de "big six", de stora kemikalieföretagen, använder idag. Det jag är ute efter, det är att återta bioteknikforskningen till Europa. För vi har flyttat alltihop till USA och jag blir lite vansinnig därför att vi behöver utveckla vårt europeiska jordbruk också.

Flera av de GMO-grödor som finns idag har utvecklats för att kunna stå emot bekämpningsmedel som används för att ta död på ogräs. I och med det har man kunnat döda ogräsen utan att ta död på grödan. Det har i många fall i USA lett till att lantbrukare sprutat friskt med samma specialdesignade bekämpningsmedel år efter år och här har man sett resistensutveckling hos ogräsen.

Det här att vilda arter utvecklar motståndskraft talar tydligt emot GMO, anser kritikerna. Medan förespråkarna menar att det är den ensidiga användningen av ett och samma besprutningsmedel som framför allt lett till resistens, inte de genförändrade växterna i sig. eftersom samma problem uppstår om grödan gjorts motståndskraftig mot ogräsmedel med konventionella metoder.

Ska vi då använda allmänna EU-medel till att finansiera forskning, här i Europa, om GMO? Nej, svarar Sverigedemokraterna i Vetenskapsradions enkät. Nej, svarar även Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Feministiskt Initiativ.

– Nej, jag tycker att vad vi ska använda våra allmänna medel till och forskningspengar till framför allt så är det så är det att forska på hur vi kan förbättra vårt konventionella jordbruk. Och, också, det ekologiska jordbruket, säger Isabella Lövin, Miljöpartiets toppnamn.

Jo, EU-pengar borde visst läggas på europeisk GMO-forskning, anser allianspartierna samt Junilistan. Folkpartiets Marit Paulsen igen:

– Vi vet inte exakt vad tekniken är möjlig till, vi vet inte vilken av de här nya teknikerna som kommer att innebära lösningar på problemen. Men vi måste våga forska!

– Detta är inget försvar för de nuvarande GMO-produkterna. Det jag slåss för är en fri forskning. Och återta makten. Över forskningen, säger Marit Paulsen.

FAKTA/GMO inom EU

* GMO betyder genetiskt modifierad organism. Genom att ändra lite i generna hos till exempel en potatissort eller en majssort kan man få fram en ny variant som till exempel är motståndkraftig mot vissa sjukdomar eller bekämpningsmedel. Genetiskt modifierade grödor kallas ibland för GMO-grödor, ibland för GM-grödor.

* För att GM-grödor ska kunna odlas på europeisk mark måste de först granskas av EFSA, European Food Safety Authority, en livsmedelsmyndighet på EU-nivå. Där görs en vetenskaplig hälsoriskbedömning med avseende på människor och djur. EFSA skriver ett utlåtande. Vad gäller odling gör det medlemsland där ansökan lämnats in en riskbedömning ur miljösynpunkt. Sen röstar man om detta i olika kommittéer på EU-nivå och där brukar det bli nej. Blir det nej på europeisk nivå gäller det i hela unionen.

* Det finns idag en enda GM-gröda som odlas på europeisk mark för kommersiell odling. Det är en majssort som framför allt odlas i Spanien, men även i Portugal, Tjeckien, Slovakien och Rumänien. Den är genförändrad för att kunna skydda sig mot skadeinsekter.

* Bland EU-länderna hör Sverige till de mest GMO-positiva, tillsammans med länder som Nederländerna, Storbritannien, Spanien, Finland och Tjeckien. Bland dem som är mest kritiska inom EU finns Österrike, Grekland, Cypern och Polen.

* GM-grödor importeras dock till EU varje år – inte för att odlas utan för att användas som foder till djur. Det handlar om till exempel fodermajs och soja. I november 2013 fanns 67 sorter som var godkända för import.

* Större delen av den soja som odlas runt om i världen är numera genetiskt modifierad. 2013 var det 79 procent av världsproduktionen.

* Enligt europeiska regler måste livsmedel med GMO-ingredienser märkas. Produkter med den märkningen går att hitta på svenska matbutikers hyllor, men är ganska sällsynta.

* I Tyskland och Österrike finns en "icke-GMO"-märkning ("Ohne gentechnik") på produkter. Det är alltså en märkning som signalerar frånvaron av genetiskt modifierade ingredienser. De tillåter dock tillsatser av enzymer gjorda med hjälp av genteknik, vilket även förekommer i KRAV-märkta livsmedel. Ett stort svenskt dagligvaruföretag försökte att själva införa en liknande märkning tidigare men fick sluta, eftersom det strider mot svensk lag.

* De gröna partierna i EU-parlamentet, som är GMO-kritiska, brukar ange följande som huvudsakliga skäl till försiktighet med genetiskt modifierade grödor: GM-grödorna kan föröka sig med andra växter och skapa nya genetiska kombinationer som förorenar naturen och som vi idag inte har möjlighet att överblicka. GM-grödor utvecklas av stora företag som både tar patent på växterna och som bidrar till att kontrollen över utsädet flyttas från den enskilda lantbrukaren till multinationella företag. Många GM-grödor har utvecklats för att kunna stå emot bekämpningsmedel som används för att bekämpa ogräs, vilket i många fall har inneburit en ökad användning av kemikalier på åkrarna. GM-växter där växten själv fås att producera substanser som tar död på skadeinsekter har lett till resistenta skadeinsekter.

* En majoritet av de svenska forskarna på områdena jordbruk och växtförädling är mer positivt inställda till GM-grödor och menar att människan har modifierat och förändrat sina grödor sedan jordbruket tog sin början – bara med lite annorlunda metoder idag. Det är slutprodukten som bör riskbedömas, inte hur den skapades, menar de GM-positiva. Det finns heller inga övertygande bevis, trots tusentals vetenskapliga studier, för att GM-odling och förtäring av GM-livsmedel skulle ha någon skadlig inverkan på människor, djur och miljö, menar förespråkarna. De framhåller också att tekniken skulle kunna användas för att minska kemikalieanvändningen i jordbruket och för att öka produktionen på den jordbruksmark som finns.

Källor: Gentekniknämnden, SLU, Jordbruksverket

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista