Kor och grisars välmående engagerar

5:12 min

Lantbrukets djur får det allt bättre, det var rubriken på Vetandets värld i tisdags. Det blev veckans klickraket på Vetenskapsradios webbplats den här veckan. Björn Gunér pratar med Gustaf Klarin om programmet som engagerat många.

Varför gjorde du det här programmet?

– Jag tyckte det var intressant att få en bild av trenden vad gäller djurvälfärden, blir det bättre eller sämre för korna, grisarna och hönsen? Man kan väl säga att det är olika krafter, bland annat lagstiftning/regelverk för att djuren ska få det bättre. På andra sidan finns en prispress, många av oss konsumenter efterfrågar billig mat, och det pressar djuruppfödarna så att djuren kommer i kläm.

Hur gick du till väga?

– För att få en sammanvägd bild av kunskapsläget kontaktade Sveriges lantbruksuniversitet, där finns nationellt centrum för djurvälfärd, som har till uppgift att väga samman kunskapsläget. De gav en, måste jag säga, en mycket positiv bild av den generella utvecklingen, dels i Sverige men även hela EU. Harry Blokhuis är professor i etologi på SLU, etologi alltså läran om djurens beteende. Han hävdade att djurvälfärden under senare delen av 1900-talet till nu absolut har förbättrats i hela EU för de flesta arter.

Vad har du fått några reaktioner?

– Ja, många delningar på nätet, en hel del mejl. Glada mejl att utvecklingen kan gå åt ett bra håll, medan andra pekar på att djuren inte alls har det bra i alla lägen. Och det stämmer säkert, men frågan var inte om det är bra utan om det blir bättre eller sämre.

Flera initierade mejl som är kritiska till att Nationellt centrum för djurvälfärd beskriver det aktuella läget i Sverige alltför positivt, till exempel är det fortfarande en stor andel av de svenska värphönsen som fortfarande lever i små burar, de flesta lever inte i bur idag, har minskat, men en stor andel gör det alltså fortfarande. Vidare finns det till uppgifter om att livssituationen för slaktsvin i många fall är sämre än vad Nationellt centrum för djurvälfärd beskriver.

Du hade en konyhet i veckan också?

– Programmet hade lite extra fokus på mjölkkorna, besöker vi SLU:s forskningsladugård, och vad gäller mjölkkor beskriver forskarna som jag pratade med, vad som framstår som tydliga förbättringar de senaste decennnierna.

Vad för förbättringar?

– Ja majoriteten av de svenska mjölkkorna lever idag i moderna lösdriftssystem, det innebär att korna går lösa inomhus, till skillnad från tradiotionella mjölkladugårdar där korna står uppbundna större delen av året. I lösdriften får de promenera omkring inne i lagården, verkar positivt att de slipper stå stilla jämt.

Men jag fick nästan en lös komocka i ansiktet i lagården, för vad som var tydligt i den här lagården så har samtliga kor diarré. Så ser det ut i många av dagens lagårdar, korna får så mycket proteinrikt kraftfoder för att kunna mjölka mycket så att avföringen blir lös. Det i sin tur kladdar ner klövarna så att de får frätsskador, klövröta. Så det är både plus och minus för lantbrukets djur.