Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Sammanfattningar av vetenskapsnyheter, aktuella reportage, fördjupningar och analyser av viktiga händelser...

Ny milstolpe: Kroppens proteiner lokaliserade

Publicerat fredag 7 november 2014 kl 14.00
Första kompletta databasen
5:30 min
Mathias Uhlén, KTH. Foto: Lisen Forsberg/Sveriges Radio

I torsdags meddelade nämligen svenska forskare att de efter tio års intensivt arbete kartlagt människans cirka 20 000 proteiner och var i kroppen de håller till. Men varför är det då viktigt att förstå sig på proteiner? Jo, proteinerna sköter i princip allting, de bygger upp oss och får oss att fungera - men kan också ställa till med mycket trubbel.

För lite drygt ett årtionde sedan meddelades, under buller och bång, att forskare kartlagt hela människans DNA. Det visade sig vara en milstolpe i forskningen om människan, och nu i veckan kom nästa steg i den här utvecklingen.

Proteinerna i våra kroppar sköter ruljangsen i oss. De ser till att vi kan vakna på morgonen, till exempel, och att vi kan röra oss och tänka. Man gäspar, radio slås på, kaffebryggaren startas...

Proteinerna är både kroppens byggstenar och dess arbetare. Medan DNA:t sitter längst in i cellen och är som en chef som dikterar hur och var allting ska göras, far proteinerna omkring och ser till att uppgifterna blir gjorda.

– Proteinerna är det som gör att vi finns på den här planeten och att vi kan fungera.

Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, leder jätteprojektet med proteinkartläggningen:

– Det här är då första gången som alla proteiner på sätt och vis samlas i en databas och man får reda på var de finns i kroppen, säger han.

I oss människor finns, lite förenklat, 20 000 gener – som alltså kan ge order om allt möjligt – och 20 000 proteiner, som utför sysslorna. I proteindatabasen, eller atlasen, kan man till exempel se vilka proteiner som finns var. Det innebär att man kan se vilka som exempelvis främst uppehåller sig i levern, hjärnan eller hjärtat.

Något som forskarna upptäckt under arbetets gång är att mer än hälften av kroppens proteiner återfinns i varenda cell i kroppen.

– När vi startade det här projektet för tio år sedan så hade jag en känsla av att vi skulle upptäcka vilka proteiner finns det i en njure som gör att en njure blir en njure. Och vilka proteiner som finns i en hjärna, som gör att en hjärna blir en hjärna. Men vad vi upptäcker är att människan är mycket listigare än så. Den använder samma byggstenar många gånger om, så att samma proteiner som vi ser i njuren finns också i andra organ och man så att säga delar de här byggstenarna men i lite olika grad,  säger Mathias Uhlén.

Mer än halva proteinstyrkan är alltså ett slags mångsysslar-proteiner som tycks ta hand om basfunktionerna i människokroppen.

– En annan väldigt spännande sak är att vi har upptäckt oerhört få proteiner som är exklusivt i en vävnad.

Några kända sådana exklusiva proteiner är insulin, som bara finns i bukspottkörteln, och PSA som bara finns i prostatan. Men de visar sig alltså tillhöra en minoritet.

Exakt vad varje protein gör i människokroppen kan forskarna inte svara på idag. Men det man hittar i den här proteinatlasen, som främst är till för forskare, är alltså var i kroppen som varje protein främst återfinns. Och det kan vara väldigt användbar information, säger Mathias Uhlén.

Ett tänkt exempel är om man utvecklar ett läkemedel som ska oskadliggöra ett protein som ger lungcancer. Får man då reda på att samma protein även tycks förekomma i rätt stor utsträckning i hjärnan och i levern, ja då har man anledning att tro att biverkningar av läkemedlet kan ge sig till känna även i huvud och lever.

Och när det gäller just läkemedel är det så att de i princip alltid går ut på att antingen aktivera eller inaktivera ett protein i kroppen. Det gäller allt från cancermediciner till huvudvärkstabletter, säger Mathias Uhlén. Därför är kunskap om proteiner mycket intressant för läkemedelsforskningen.

– I princip, i hundra procent av fallen, går läkemedlet in i kroppen och binder till ett specifikt protein. Och det är så alla läkemedel fungerar. Så att förstå proteiner är också att förstå läkemedel.

Om några år ska atlasen utökas med en databas med proteiner som är inblandade i sjukdomar, inte minst cancer. Det ska förhoppningsvis kunna bli till nytta för dem som vill utveckla bättre diagnosmetoder till exempel.

– Om vi ska titta på lungcancer, så är det ju intressant att titta i den här databasen: Vilka proteiner är överproducerade i lungcancer, för då kan man kanske leta efter dem i blod och på det sättet med kanske ett enkelt blodprov i framtiden, då ta ett blodprov och se att du verkar ha lungcancer och sen kunna gå in och ta bort den väldigt tidigt, säger Mathias Uhlen.

Länk proteinatlasen

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".