Rosettas landare Philae
1 av 4
Rosettas landare Philae. Foto: TT/AP/ESA
Björn Guner och Anders Eriksson på Ångströmlaboratoriet
2 av 4
Vetenskapsradions Björn Gunér och rymdexperten Anders Eriksson på Ångströmlaboratoriets rymdvaka. Foto: Tobias Abrahamsson/SR
Philae väntades landa vid den röda punkten, men nu befinner den sig någonstans bit därifrån.
4 av 4
Philae väntades landa vid den röda punkten, men nu befinner den sig någonstans i det blåmarkerade området. Foto: ESA

Tidspressad kometlandare kan klara sitt uppdrag

"Vetenskapliga undersökningar ska hinnas med"
8:21 min

Årets stora rymdhändelse har ju varit rymdsonden Rosetta och Philaes landning på kometen Churyumov- Gerasimenko i onsdags. Men vad händer nu när tekniska problem kan ställa till trassel med datainsamlandet?

Det är fortfarande oklart var Rosettas landare Philae nu befinenr sig. Ett radiovågsinstrument indikerar att den landat några kilometer från första landningsplatsen. Det innebär att den i mycket långsam takt studsade bort, för att troligen landa på kanten till en krater. Landaren får bara en och en halv timmes solljus per vanligt jorddygn i stället för 6-7 timmar.

Det framgår dock att landaren nu har placerat sig i skuggläge intill en klippa med begränsad möjlighet att få extra energi genom solpaneler. Totalt räcker batterierna i ungefär 60 timmar. Det innebär att de kan ta slut en bit in på lördagen.

Men trots att tiden är knapp finns hopp om att farkosten ska klara av sitt vetenskapliga uppdrag.

– Landaren är konstruerad för att kunna göra alla sina vetenskapliga undersökningar under tiden batterierna räcker. Men man skulle förstås önska att den kunde få sol på solpanelerna så att man kan köra den längre, säger rymdforskaren Anders Eriksson.

Kometlandaren Philae, som skickades ut från rymdsonden Rosetta i onsdags, har börjat borra sig ner under ytan på kometen Churyumov-Geramisenko under natten.

- Under natten har man  kört med en liten hammare som hamrar ner en spik med temperatursensorer i kometytan för att man bättre ska förstå vad materialet är gjort av. Man ser då hur lätt det är att  borra och ta prover och analysera ombord. Det är osäkert hur det ska kunna göra det.

Landarens provtagning ska ge information om kometytan.

– Proverna analyseras ombord Rosetta som har ett lab ombord, säger Anders Eriksson.

I veckomagasinet berättar Anders Eriksson även om hur det var att uppleva landningen efter 20 års arbete med projektet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".