Björn Lindahl som forskar om svampar och markbiologi på SLU
1 av 2
Björn Lindahl forskar om svampar och markbiologi på SLU. Foto: Sara Sällström
Vita och gulaktiga trådar av svampmycel som syns i en grop i marken
2 av 2
De vita och ibland gulaktiga trådarna som syns i marken är svamptrådarna. Foto: Sara Sällström

Svamparnas värld kartlagd

Mångfalden syns under ytan
5:07 min

En världsomfattande kartläggning av svamparnas mångfald presenteras i tidskriften Science idag. Och en del av resultaten visar sig vara särskilt intressanta för oss som bor i nordliga länder.

Björn Lindahl, professor i markbiologi på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, säger att det länge har varit svårt att göra sådana här kartläggningar. Det beror på att just den typ av marksvampar som har undersökts lever ett mycket osynligt liv.

En världsomfattande kartläggning av svamparnas mångfald presenteras i tidskriften Science idag. Och en del av resultaten visar sig vara särskilt intressanta för oss som bor i nordliga länder.

Björn Lindahl, professor i markbiologi på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, säger att det länge har varit svårt att göra sådana här kartläggningar. Det beror på att just den typ av marksvampar som har undersökts lever ett mycket osynligt liv.

– Nu lyfter jag bara undan mossan så man kommer ner i rotzonen här. Och tar bort några trädrötter, så kan man se hur svampen växer på rötterna, säger Björn Lindahl.

När vi böjer oss ner över den lilla gropen i skogen, blir det tydligt varför det är så svårt att veta hur många arter som finns i ett område. För bara ibland ser vi en liten del av svamparna i form av de fruktkroppar vi plockar på hösten.

I själva verket är det så här de olika arterna lever: Som ett myller av ofta nästan likadana trådar i marken.

Och det är det där vita då?

– Det är det vita som sitter på rotspetsarna.

Men på senare år har DNA-analysteknik gett svampforskarna nya redskap. Och i en ny studie, som letts av estniska forskare, har svamp-DNA från hela världen analyserats.

Ett av de mest intressanta resultaten tycker Björn Lindahl är att svamparna jämfört med andra livsformer verkar vara ovanligt artrika i våra nordliga trakter.

– Alla organismer har sin huvudsakliga rikedom nära ekvatorn, i tropikerna. Det gäller djur och växter. Och även svampar visar den här studien. Men svamparnas diversitet minskar långsammare när man går mot polerna.

Och vad är det som är intressant med det?

– Jo, till exempel om man jobbar med artbevarande kan det vara en påminnelse om att vi kanske har ett särskilt viktigt ansvar för svampdiversiteten här i nordliga länder.

Den nya kartläggningen av svamparnas mångfald visar också att svamparna kanske inte alls trivs så bra i sura markförhållanden som man har trott, och föreslår att de kanske bara är lite bättre på att klara av surare markförhållanden än andra organismer.

Det är ett imponerande arbete enligt Björn Lindahl. Men ändå är det en studie av en typ som man inte ser så ofta idag.

– Det handlar om att beskriva verkligheten. Och på det sättet skiljer den sig lite från andra studier som har en tydlig frågeställning där man vill testa en speciell mekanism eller hypotes. Utan det här är grundläggande, deskriptiv forskning i Linnés anda, kan man säga.

Björn Lindahl säger också att sådan här grundläggande forskning behövs för att kunna forska vidare om svampar och deras roll på den här planeten.

 – Saknas den här grundläggande bakgrundsdatan så jobbar vi helt i blindo.

Referens: Leho Tedersoo et al. "Global diversity and geography of soil fungi". Science 28 november 2014. DOI: 10.1126/science.1256688

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".