Några av de fågelarter vars arvsmassa har kartlagts i studien. Foto: AAAS/Carla Schaffer
1 av 3
Några av de fågelarter vars arvsmassa har kartlagts i studien. Foto: AAAS/Carla Schaffer
De mindre rovfåglarna påminner om örnar men har egentligen större släktskap med våra småfåglar. Foto: Petra Olsson
2 av 3
De mindre rovfåglarna påminner om örnar men har egentligen större släktskap med våra småfåglar. Foto: Petra Olsson
Hans Ellegren intill havsörnen på Zoologiska museet i Uppsala. Foto: Petra Olsson
3 av 3
Hans Ellegren intill havsörnen på Zoologiska museet i Uppsala. Foto: Petra Olsson

Stor kartläggning av fåglar bjuder på flera överraskningar

Bland fåglarna skedde en explosiv utveckling
5:04 min

När dinosaurierna dog ut för cirka 70 miljoner år sedan så skedde en explosiv utveckling bland fåglarna, ett slags fåglarnas "big bang". Det visar en ny stor kartläggning av arvsmassan hos 48 fågelarter som representerar alla de kända grupper av fåglar som finns i dag.

Och den här nya kartläggningen som presenteras i tidskriften Science har bjudit på en hel del överraskningar. Till exempel har det visat sig att arter som man tidigare trott varit nära släkt, faktiskt inte är särskilt närbesläktade. 

En av dem som har deltagit i kartläggningsarbetet är Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet. Inne på Zoologiska museet i Uppsala beskriver han en av överraskningarna.

– I just den här montern har vi rovfåglar, eller snarare det som man alltid trott var rovfåglar, för här ser vi dels örnar och vi ser vråkar, och det brukar vi ju kalla rovfåglar gemensamt, men den forskning vi har gjort gemensamt här när man har analyserat dna:t, hela arvsmassan hos de här arterna, så visar det faktiskt att örnar och andra rovfåglar inte alls är närmast släkt.

Det som det här internationella kartläggningsarbetet har visat är nämligen att örnarna är närmare besläktade med gamar, medan övriga rovfåglar, som vråkar, falkar och hökar, är mer släkt med våra småfåglar.

– Och det är ju paradoxalt när vi står här och ser hur lika de är varandra, de mindre rovfåglarna och örnarna.

Forskarna har analyserat hela arvsmassan hos 48 nu levande fågelarter. Genom att läsa av och jämföra arvsmassan hos fåglarna så har de kunnat spåra den ursprungliga dna-molekylen och följa hur dna:t har förändrats i olika utvecklingslinjer.

En annan grupp av fåglar som varit föremål för studier är sångfåglarna, en grupp med en speciell egenskap.

– Den gruppen kan höra ljud, och den kan minnas ljud och de kan återupprepa det, och härma det. Vi vet vi har en del sångekvilibrister bland våra sångare som kan härma en mängd olika fågelarter. Och den här egenskapen att kunna höra ljud, minnas dem och sedan återge dem, det är bara några få fågelsläkten som kan det.

Och den här undersökningen av fåglarnas evolution har visat att trots att den här egenskapen är ovanlig så har den uppstått flera gånger.

– Den här egenskapen, i och med att den är så ovanlig i djurriket så har man misstänkt att det bara uppstått en gång och att de som har den här förmågan är säkert nära släkt. Nu visar det sig att så är det inte. Det finns tre grupper som kan minnas ljud och härma. Det är förstås papegojor, sångfåglar och en del kolibris. Och de här tre fågelgrupperna de är faktiskt inte närmast släkt och det här tyder helt enkelt på att egenskapen i hjärnorna utvecklats flera gånger i fågelsläktet. Så egentligen kan man säga att fåglarna har varit mer framgångsrika än däggdjuren på att förvärva den här egenskapen.

En av de viktigaste slutsatserna från det här stora kartläggningsarbetet är att för omkring 70 miljoner år sedan när dinosaurierna dog ut så skedde det en väldigt snabb utveckling av olika fågelgrupper, en slags fåglarnas big bang.

Från att det bara funnits tre olika utvecklingslinjer bland fåglarna för 70 miljoner år sedan så utvecklades ett 30-tal fågelsläkten under omkring tio miljoner år. Och de flesta av de 10 000 fågelarter som finns idag härstammar från den här utvecklingen.

– Absolut, kan man säga att det varit en big bang. Det var ju så att när dinosaurierna dog ut för 65-70 miljoner år sedan då öppnades mängder av möjligheter för andra djurgrupper att ta över egentligen de miljöer och nischer där dinosaurierna fanns. Och bland fåglarna skedde en slags explosiv förgrening.

Referenser: Jarvis et al. Whole-genome analyses resolve early branches in the tree of life of modern birds.

Zhang et al. Comparative genomics reveals insights into avian genome evolution and adaptation.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".