Ett år efter valet

Forskare: "Färre människor uttrycker motvilja"

7:37 min

Enligt Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har Sverigedemokraternas intåg i riksdagen inte gjort oss svenskar mer främlingsfientliga.

– De indikationer som finns går snarare på andra hållet. Att det inom en lång följd av år är färre människor som uttrycker motvilja både mot människor med utländsk bakgrund och mot invandring till Sverige, säger Marie Demker som forskar om högerextrema och främlingsfientliga partier.

Vad beror det på?

– Det är nog en ganska komplex process det där. Dels har vi idag runt 20 procent som själva har rötter i andra delar av världen, vilket gör att det finns kontaktytor som är betydligt större än för ett antal år sedan.

– Vi kan också se att utbildningsnivån ökar. För varje generation som går så är det en allt större grupp människor som skaffar sig en längre utbildning. Och vi vet att utbildning både socialt och rent kunskapsmässigt leder till ökad tolerans.

– Sen har vi också en ny informationsstruktur, vi umgås digitalt och virtuellt med människor i mycket större grupper och det skapar naturligtvis också en ökad öppenhet och tolerans för olikhet.

Sverigedemokraternas intåg i riksdagen för ett år sedan - kan man säga någonting om vad det berodde på? Att det kom just då?

– Jag skulle säga att det var ett ganska långt och träget arbete från Sverigedemokraternas sida där man verkligen har lagt sig vinn om gräsrotsorganisering och systematiskt arbete med att mobilisera de väljare som har negativa attityder till människor från andra länder och invandringen som sådan. Det är i första hand en frukt av en effektiv och skicklig mobilisering av de krafter som är negativa - för de finns ju naturligtvis.

Har nätet haft någon betydelse?

– Ja, den informationsmängd och möjlighet som finns via nätet idag gör den här mobiliseringen lättare. Det är lättare att hitta likasinnade och grupper av människor som då inte behöver bo på samma ställe eller vara i samma ålder eller ha samma yrkes- eller utbildningsbakgrund. Man träffas för att man har ideologiskt likartade uppfattningar, och det är en innovation skulle jag vilja säga.

Går det att få någon uppfattning om vi blivit har mer främlingsfientliga eller ej genom att bara gå ut och fråga folk på stan?

– Nej i allmänhet minns vi rätt dåligt, och vi har ofta ganska selektiva minnen. Vi kan minnas en mindre händelse som någonting väldigt stort, och en större händelse som någonting väldigt lite. Så därför är det väldigt svårt att lita på människors minnesbilder.

– Däremot kan det vara av stort värde att prata med människor hur man upplever att har klimatet förändras. Vi agerar ju ändå på grundval hur vi uppfattar världen och de föreställningar om vår omvärld som vi har. Och därför kan det ju vara en viktig kunskap att få veta om medborgarna i allmänhet uppfattar att klimatet har förändrats, och hur i så fall.

– Men om man vill kunna säga med bestämdhet att det skett en förändring så måste man göra undersökningar som sträcker sig bakåt i tiden, och där man har tidpunkter som ligger långt innan den här mobiliseringen började.

Kan det finnas främlingsfientliga traditioner som är kopplade till geografisk ort?

– Ja det tror jag. Det finns en del historisk forskning som visar att på platser där man har haft organiserad främlingsfientlighet eller organiserad nationalsim så finns det en tendens att de attityderna lever kvar. Men idag är sådana attityder så spridda i landet att man inte kan säga att det är det som är avgörande, eller att det är bara där det finns. Men det finns sådana historiska band.

Vad är det som gör att sådana band uppstår? Och vad är det för band?

– Ofta är det familjetraditioner, och sen kan det också vara just en organisationsgrad. En organisation överlever ofta individerna. Nya personer kommer in i en organisation och lärs upp, och det gör ju att det finns en möjlighet för den som är ideologiskt lagd åt ett visst hål att gå med i den här organisationen då och få vänner och ideologisk skolning. Det är ju lättare än om det inte finns någonting på en ort, och man får gå och hålla på sina uppfattningar alldeles själv.

Nedim från Bosnien som jag har pratat med tror att det bli svårare för invandrare att få jobb om Sverigedemokraterna skulle komma in i regeringen. Finns det något som styrker det eller är det bara ett utryck för vad den här personen tror?

– Så som läget ser ut nu finns det inga som helst utsikter för att Sverigedemokraterna skulle komma i regeringsställning. Så som röstningsmönster har sett ut i riksdagen så har Sverigedemokraterna inte fått inflytande över invandrings- och immigrationsfrågorna.

Nedim från Karlskrona har aldrig haft några problem att hitta jobb i Sverige. Foto: Carina Melin/Sveriges Radio
Sam och Emelie åker buss hem till Fridlevstad. De tänker inte så mycket på många varför så många i deras hemort sympatiserar med SD. Foto: Carina Melin/Sveriges Radio

Carina Melin

carina.melin@sverigesradio.se
0455-36 68 44

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.