Ett år efter valet

Said Ghattami får inga jobb i Skåne

5:30 min

Said Ghattami, gymnasielärare i matematik och teknik, bor i Lund jobbar i Västergötland. I tio år har han långpendlat och sökt många hundra jobb i Skåne - utan att lyckas få ett enda.

– Jag brukar ta tåget från Lund till Alvestad, och där brukar man få vänta en timme minst. Sen åker jag tåget till Limmared där jag stiger av, det tar ungefär en timme och tjugo minuter. Sen åker jag taxi från Limmared till Tranemo. Hela resan tar tre och halv till fyra timmar, säger Said Ghattami.

I tio år har han pendlat 25 mil, enkel väg, mellan Lund och Tranemo.

– Jag brukar läsa eller rätta prov, inget annat. Jag har sökt alla tjänster som finns i Skåne i tio år nu, men tyvärr har jag misslyckats.

Det är ingen bra affär att ha jobbet 25 mil hemifrån. Han hyr en övernattningslägenhet i Tranemo och så är det resorna genom Smålands inland med SJ. Men det största problemet är att han och hustrun träffas så lite. Hon jobbar varannan helg som undersköterska i Lund och har försökt att få jobb i Tranemo utan att lyckas.

– Det går inte tyvärr. Då har hon gett upp, och det har blivit såhär, säger Said Ghattami.

Said Ghattami och hans familj flydde från Saddam Husseins Irak 1992. Då var han civilingenjör, utbildad i maskinteknik vid universitetet i Bagdad. Han var över 40 när han bytte bana i Sverige - läste matematik vid Lunds universitet och pedagogik vid lärarhögskolan i Malmö. 2001 tog han sin examen och sökte jobb över hela Sverige. Den nystartade gymnasieskolan i Tranemo anställde honom.

– Jag tänkte att det kanske bara behövs några års erfarenhet, sen kan man flytta till Skåne.

Men i tio år har han sökt hundratals tjänster som han har rätt utbildning för, och nu också rätt erfarenhet. Men något napp har det inte blivit.

Varför?

--Man kan resonera på olika sätt, det beror på människan själv. Jag tror att det är mitt namn som är ett hinder. Jag är kunnig och har bra kunskap, och jag har också fostrat fyra barn som är framgångsrika i sina studier. Att en lärare på gymnasienivå, som har bra kombination av ämnesteknik och matematik, har sökt tjänster i tio år utan att få en – det är ofattbart.

Vad tänker du om det?

– Det är klart att det gör ont på alla sätt och vis. Men vi kan inte lösa det här problemet. Jag vill heller inte byta mitt namn. Det är min fars namn, och mitt namn. Så det går inte att byta, men det gör ont i alla fall.

Familjen inte satt sin fot i Irak sedan flykten. Där finns varken släkt eller vänner kvar i livet. Said kan sakna sin barndom i Irak, inget annat, säger han. Hans fyra vuxna barn är alla framgångsrika akademiker. En bor i USA, och en är forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

– Alla barnen föddes i Irak men har svensk mentalitet allihop.

Vad betyder det?

– Jag vet inte men, till exempel att de pratar mycket lågt - vi pratar högt. De gillar inte stark belysning och de är väldigt lugna hela tiden. Deras mat har också blivit annorlunda, de tycker om svensk mat nu - köttbullar och spagetti.

På skolan i Tranemo fick Sverigedemokraterna 20 procent i skolvalet förra året. Ibland känner Said att det finns en motvilja eller rädsla riktad mot honom.

– Jag vet inte, men exempelvis när jag pratar lite högt. Då säger de att jag är arg. Men jag säger hela tiden att det är ett sätt att få in kunskapen, inget annat. Men en del accepterar inte det.

Sverige är slutet jämfört med till exempel USA där man ser på ett helt annat sätt på en blandad befolkning, säger Said.

– Samhället där är mer öppet och hela befolkningen kommer från olika länder. De som har bra utbildning tror jag får jobb oavsett vilket land de kommer ifrån, eller vilket kön eller vilken färg de har.

Lotta Malmstedt
lotta.malmstedt@sverigesradio.se
040-666 55 72

Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Arkivfoto: Sofie Wiklund/Scanpix
Åsa i Malmö tycker att SD står för det som hon tycker är viktigt just nu. Foto: Svjetlana Pastuhovic/Sveriges Radio
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.