Filmrecension, premiär 2012-06-08

Snow White And The Huntsman

ÄVENTYR

Bröderna Grimm-trenden fortsätter. Nu med årets andra version av den klassika sagan om Snövit. Snow White And The Huntsman är förvisso bättre än Spegel, Spegel, men med tanke på hur dålig den var säger det inte så mycket.

Fast egentligen är det kanske inte särskilt relevant att jämföra Snow White And The Huntsman med Spegel, spegel eftersom det rör sig om två vitt skilda filmer med helt olika sätt att närma sig originaltexten. Det enda som förenar dem är att de bygger på samma grundberättelse och att de tagit sig rejäla friheter med den.

I jämförelse med den lekfulla och ganska fåniga barnfilmsversionen av Snövitlegenden som Spegel, spegel förmedlade är Snow White And The Huntsman en blytung och mörk historia. Eftersom det är Twilightstjärnan Kristen Stewart som den här gången gestaltar Snövit och det förekommer två potentiella kärleksintressen i form av titelns jägare och snövits barndomsvän så är det inte konstigt att många har velat kalla Snow White And The Huntsman för en Twilight Snövit och helt fel är det inte att göra det. Det finns som sagt paralleller. Inte minst för att Kristen Stewart, som i ärlighetens namn är lite begränsad som skådespelerska, gör sin Snövit med samma bekymrade ansiktsutryck som när hon spelar Bella i Twilightfilmerna.

Men samtidigt är det inte helt rättvist att göra det för det finns desto mer som inte påminner om Twilight. En stor skillnad är att Snövit är en betydligt stakare och mer självständig ung kvinna än vad Bella är och det känns genusmässigt fräscht att den centrala striden i filmen får stå mellan två starka kvinnor. Tyvärr så slarvas det spåret bort en aning längs med vägen i takt med att männen i berättelsen får/tar mer plats.

Som jag redan har varit inne på så är Snow White And The Huntsman ingen direkt texttrogen tolkning av sagan om Snövit. Det är långt till Disneys Snövit om man säger så. En del av uppdateringarna, eller vad man ska kalla dem för, fungerar och andra inte. Potentialen till en genusmässigt riktigt intressant version fanns som tidigare sagt, men den utnyttjas inte.

I det stora hela är det en ganska klichériden historia som ytterst sällan överraskar. Några riktigt bra scener, ofta med Charlize Therons elaka styvmoder som ingrediens, blandas med desto fler direkt fåniga.

Som helhet underhåller Snow White And The Huntsman hyffsat för stunden, men inte mer.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".