Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Rose-Marie Huuva

Publicerat fredag 25 maj 2012 kl 16.36
Rose-Marie Huuva. Foto: Emil Östlund

Sánit Girdilii mii leat válljen golbma divttaid mat gusket politihkalaš beroštumi, iešsordima ja dikta mii govveda váhnema ja máná gaskkavuođa go orruba goabbe guovlus.

Hör tre dikter av Rose-Marie Huuva som berör ett politisk engagemang, självmord och som skildrar förhållandet mellan föräldern och barnet som bor på varsitt håll.

Rose-Marie Huuva lea poehta ja govvadáiddar ja orru Gironis ja lea Gábná čearu bokte čadnon boazodollui. Su vuosttaš diktačoakkálmas Galbma Rádna (DAT 1999) iská daid eksistensiálalaš áššiid dávddaid váikkuhusa oktavuođas. Son lea maid divttaiguin ja dáidagiin čájehan iežas beroštumi oažžuhit ruovttuluotta sámi bázahusaid Sápmái. Girjjis Ii mihkkege leat (DAT 2006)  son govveda vuorasvuođa, nuorra olbmuid geat eai naga eallit ja váhnemiid ja mánáid geat orrut guhkkin eret nuppi nuppis. 

Moadde jagi áigi Rose-Marie Huuva riddalii oažžuhan dihte sámi bázahusaid mat leat museain ja eará ásahusain ruovttuluotta Sápmái. Sánit Girdilis son muitala ahte su beroštupmi álggahii go gulai ahte stáhta leai álgán inventeret daid olmmošlaš bázahusaid mat gávdnojit Ruoŧas. Antologiijas Vidd - Divttat Sámis (Podium 2006) son searvá moanat divttaiguin mat gusket dan fátta.

Rose-Marie Huuva är poet och bildkonstnär bosatt i Kiruna och förankrad i rennäringen i Gábna sameby. Hennes första diktsamling Galbma Rádna/Kall kamrat (DAT 1999) undersöker existentiella frågor i skuggan av sjukdom.

Hon har också i dikt och konst fångat sitt engagemang för att återföra samiska kvarlevor till Sápmi. I boken Ii mihkkege leat (DAT 2006) skildrar hon ålderdomen, unga människor som inte orkar leva och föräldrar och barn som lever ifrån varann.

Sedan några år tillbaka för Rose-Marie Huuva en kamp för att återbörda samiska kvarlevor som finns på museer och andra institutioner till Sápmi.

Hennes engagemang började då hon hörde talas om att staten hade  börjat inventera de mänskliga kvarlevorna som finns i Sverige.
I antologin  Vidd – dikter från Sápmi (Podium 2006) medverkar hon med flera dikter som berör det temat.  Hennes engagemang började då hon hörde talas om att svenska staten hade  börjat inventera de mänskliga kvarlevorna som finns på svenska museer och institutioner.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".