Den enda frågan

9:50 min

Folkpartiet har sedan 90-talet fokuserat på skolfrågan så mycket att det nu uppfattas som den enda fråga partiet driver. Men samtidigt har den också seglat upp som den fråga som väljarna uppfattar som allra viktigast. Vår reporter Erik Hedtjärn om varför skolan blev så viktig för Folkpartiet.

Idag är sista dagen för Folkpartiets landsmöte i Västerås. Som vanligt när partiet träffas har det pratats och skrivits mycket om skolan. Men den här gången har det funnits ytterligare en klangbotten till den välbekanta melodin. Rubriker om opinionsundersökningar som visar att Folkpartiet riskerar att förlora skolfrågan och uppgifter om att de andra partierna nu vill vara med och slåss om frågan. Men hur blev det så här från början?

Folkpartiet har förknippats med skolfrågan längre än det hetat Folkpartiet. Så länge att det inte ens finns klipp i Sveriges Radios arkiv som kan visa hur det lät. Men det finns också en nyare historia om hur Folkpartiet blev skolpartiet. Den börjar på 90-talet. Idag när statsvetarna på SOM-institutet och valforskningen på Göteborgs universitet frågar väljarna vilka partier som har bra skolpolitik har Folkpartiet en särställning. Men så var det inte då, berättar statsvetaren Maria Jarl.

-     Jämför man resultaten i början av 90-talet med dom vi såg 2010 har Socialdemokraterna och Folkpartiet bytt plats. Andelen som tyckte att Socialdemokraterna hade en bra skolpolitik på 90-talet var en betydligt högra andel än de som tyckte att Folkpartiet hade det och 2010 var positionerna ombytta.

Och det var inte bara i relation till Socialdemokraterna folkpartiet var försvagat. I regeringen Bildt 1991-94 var både utbildningsministern och skolministern moderater. Det är i det här läget, när borgarna förlorat regeringsmakten som skolpolitikern i Stockholms kommun gör entré på den nationella scenen - Jan Björklund.

-     Efter valförlusten 1994 förde vi en ganska självkritisk diskussion i mitt parti. Och Folkpartiet hade under ganska lång tid inte ägnat någon energi åt skolfrågan. Borgerlig skolpolitik hade nästan bara handlat om valfrihet och friskolor - det ville vi ändra på.

I regeringsställning, med utbildningsfrågorna hos Folkpartiet och Björklund själv som partiledare fullföljdes sedan de projekt som Jan Björklund drog igång i mitten av 90-talet. Men idag talas det ju ofta om de sjunkande resultaten i skolan. Trots detta verkar Folkpartiets inslagna väg ligga fast och idégodset från 90-talet som gjort partiet till herre på täppan i skolpolitiken, är Jan Björklund trogen.