Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s veckomagasin om Sverige och världen – politik och trender, satir och analyser.

Carl Jans tips på skrifter om semlor

  1. Det äldsta (i Sverige tidigast noterat 1689) är hetwägg, som kommer av det tyska heisse Wecken, d.v.s. "varma kilar eller bullar" (det har funnits kilformade eller korsformade fastlagsbröd in i vår tid i länderna runt södra Östersjön, bl.a. i Ystad; de första beläggen är från 1200-talskyrkomålningarna i bl.a. Everlöv i Skåne). Att de kallades ”varma” berodde på att de åts med varm mjölk eller efter kokning i mjölk m.m.
  2. Den första tryckta bevarade skriften i Sverige är:
    Manderström, Christopher: Hetwäggen, betraktad til desz bruk och beskaffenhet. 16 s. 1756. (Boken finns på Nordiska Museets bibliotek samt Kungliga biblioteket).
  1. Gastronomisk kalender 1978. Norstedt & Söners förlag. ISBN 9117741629. 1977.
    Nils-Arvid Bringéus: Fastlagsbullarna och deras föregångare. Sid. 46-70. En utförlig litteraturhänvisning biläggs artikeln.
  1. Mia Öhrn: Semlor. Natur och Kultur. ISBN 9127356507. 2006.
  1. Sveriges mest berömda fettisdagsmåltid är följande:
    Det var Adolf Fredrik, Gustav III:s pappa, vars sista måltid, intagen på fettisdagen 1771, bestod av ”Hetvägg, surkål, kött med rovor, hummer, kaviar och champagnevin” enligt greve J. G. Oxenstiernas dagbok. Kort efter denna märkliga meny dog kungen av matslag. ”En prostdöd” tyckte hovet, men sämre varianter finns det.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".