Nina Björk
Nina Björk. Foto: Jessica Gow / TT

Nina Björk: "Inför åldrandet är vi maktlösa"

Nina Björk: "Inför åldrandet är vi maktlösa"
4:13 min

Krönika av Nina Björk.

Jag heter Nina Björk. “Ålder är bara en siffra”, hör man ibland speciellt medelålders människor säga. Och den där meningen är ju verkligen bara ett önsketänkande. Ungefär som ”jag tror tomten kommer till jul”. Eller nej, inte riktigt, för de flesta vuxna människor tror ju faktiskt inte att tomten kommer till jul. Men att ålder bara är en siffra, eller att man inte är äldre än man känner sig eller att 50 är det nya 30 och andra sådana absurditeter tycks just vuxna människor faktiskt förvånansvärt ofta tro.

Jag skulle vilja säga att det – till skillnad från tomten – är en tro som ligger i linje med vår tid. Jag tror att det beror på att det finns centralvärme, konstgödsel och kärnkraftverk som människor tror att ålder bara är en siffra. Vi har lärt oss att kuva naturen på så många sätt, att stå över den, att slippa vara utelämnade åt dess nycker, dess värme, dess kyla, dess växtförmåga. Vi är så vana vid att människor bestämmer över naturen så att vi tror att siffror bestämmer över åldrandet.

I en dummare variant än den för några år sedan populära utsagan om att ”språket skapar verkligheten” tycks vi tro att siffror skapar ålder. Fast det är ju trots allt så att en nittioåring kan dö av åldrande och att en ettåring inte kan dö av åldrande. Det är som om vi tror att eftersom siffran 1 och siffran 90 är godtyckliga så är också den kropp de betecknar godtycklig.

Siffror är en skapelse av människor; det är något vi har bestämt ska finnas och finnas på bestämda sätt. Kroppar däremot, och vad som händer med kroppar över tid, bestämmer vi inte över.

Inför åldrandet är vi i grunden maktlösa – även om vi naturligtvis genom att motionera, äta rätt, inte dricka alkohol och inte röka kan påverka hur vi åldras och när våra kroppsliga krämpor uppstår. Men bara inom vissa gränser.

För det är ju alltid det där med gränser. Det är ju det där med frågan om vad som står i mänsklig makt och vad som inte står i mänsklig makt. Att skilja det ena från det andra. Det tycks ha blivit allt svårare att dra den där gränslinjen, både i det stora – politiken, där tanken på att ”ekonomin kräver” saker av oss människor blir allt vanligare – och i det lilla, där vi ibland tycks tro att vi själva väljer vår ålder.

”Kom ihåg att du är dödlig”, viskade en gång slavar i de romerska kejsarnas öron under deras triumffärder genom Rom, som en varning mot hybris. Det är ju klart att kejsarna inte ville komma ihåg det, vem vill det? Men att inte komma ihåg att det som är mänskligt skapat går att förändra och att det som inte är mänskligt skapat inte går att förändra – att inte komma ihåg det är att leva i lögnerna. Så vi måste helt enkelt dra den där gränslinjen: mänskligt skapat – inte mänskligt skapat; möjligt att förändra – inte möjligt att förändra. Hur död gud än eventuellt må vara så kan vi människor aldrig ta hens plats, som väl ändå aldrig fanns.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".