Carl Johan De Geer står på taket bredvid Radiohuset
Carl Johan De Geer tror inte på högre makter. Foto: Anders Diamant

Carl Johan De Geer tror inte på högre makter

Carl Johan De Geer tror inte på högre makter
5:46 min

"Låt oss nu en gång för alla gå ut ur det ockulta rummet."

Carl Johan De Geer, agnostiker

Ni vet det här talesättet om att det finns en elefant i rummet. Som ingen vill nämna. Därför att ett tabubelagt ämne är svårt att tala om.

Jag tänker på vidskepelsen. Hela världen är sen urminnes tider drabbad av vidskepelse. Och det finns, till exempel på Irland, lagar mot att kalla vidskepelse vid dess rätta namn. I Sverige avskaffades såna lagar så sent som på 1970-talet. 1884 ville August Strindberg motverka vidskepelse genom att i boken "Giftas" påstå att nattvardsvin och oblater var vanliga matvaror. Strindberg blev åtalad men frikänd därför att han onekligen hade rätt i sak. Tiotusentals personer jublade på gatorna efter rättens utslag.

     Den bangladeshiska författaren Taslima Nasrin har anklagats för "blasfemi" i sitt hemland, befunnits skyldig och varit på flykt bland annat i Sverige, hotad till livet av sin egen stat. Jag har hört henne berätta om sitt författarskap. Hon tog upp förtrycket av kvinnor Bangladesh, hon berättade om sina dubbla roller som läkare och författare.

Och så spände hon ögonen i oss åhörare och sa:

    "All religions are invented by men who want to torture women." Alla religioner är uppfunna av män som vill tortera kvinnor.

    Taslima Nasrin, som med sitt mod och sin intellektuella integritet imponerade mer på mig än någon människa tidigare gjort, hade en viktig sak till att säga på det där mötet:

    "Det blir ingen bättre värld för kvinnor förrän alla religioner är borta från jordens yta."

    Det märkliga är att ingen har protesterat och sagt att hon har fel i sak. Inte ens de mest vidskepliga har sagt till mig: Nej, hon har fel. Sanningen är att övernaturliga väsen har skickat ner texter från himlen. Har de inte sagt.

    I sak erkänns Nasrins ord som sanna, med reservationen att de är fientliga mot begreppet andlighet. Och vidare: att alla vi sekularister är fanatiker som har sin egen religion, sekularismen. Jag skulle vilja göra en komplettering, eller utvidgning, av Nasrins ord: det blir ingen bättre värld för människor förrän alla religioner är borta från jordens yta.

    Pessimist, javisst. Den äganderätt över människorna som vidskepelsens förkunnare anser sig ha är de helt ovilliga att släppa. Med övernaturlig hjälp kan mänskligheten klara sig, påstår de. Om de himmelska spökena inte vill, då får människorna skylla sig själva. De vidskepliga hatar alla oss sekularister, vi som inte tror på andlighet i form av skäggiga patriarker, inte heller på spöken, älvor, huldror, tomtenissar eller troll.

    Ja, ja. Jag vet. Det går att förstå vidskepelsens orsaker. Behov av tröst och livsmod. Att dö verkar inte trevligt och det var i förhistorisk tid nära till hands att dyka solen, jorden, regnet, grödan, jaktbytet, fruktsamheten och alla de andra delarna av naturen. Människor har trott sig förbättra sina framtidsutsikter med hjälp av ceremonier, offergåvor och prat som åkallar fiktiva varelser. Det är inget att skratta åt; man visste inte bättre. Men att behålla en sådan tro på trolldom in i vår tid - det är otroligt.

    Vår planet står inför stora hot. Dessa kan bara motverkas av levande, verkliga människor. Idén att det finns något annan som bestämmer, något ockult fenomen som står över oss alla - den idén är direkt farligt för mänskligheten. Jag måste få in i min arma skalle vad det är som så lätt kan blåsa bort människors intelligens: behovet av mystik, av det hycklande begreppet andlighet.

    Jag hoppas att dagens existentiella vilsenhet så småningom ska leda till en ny icke-vidskeplig tro. Vi är alla, både kvinnor och män, helt vanliga däggdjur som har utvecklats så långt att vi känner till vår framtid i form av ålderdom och död. Våra förfäder och förmödrar har litat på övernaturliga krafters bedrägliga tröst. De la in några figurer i sina hjärnor och de visste att det var lugnande lögner de placerade där. Låt oss nu en gång för alla gå ut ur det ockulta rummet.

    Känn evolutionen när du går förbi de alltför torra växterna i parken, känn att detta har hänt förr, detta med torka har hänt miljoner gånger, växterna har överlevt, känn, när du ser de gamla människorna, de som snart ska dö, att detta är livet, där är barnen, alltsammans är en naturlig cykel. När du går på gatorna - titta på alla andra som går där. Tänk på hur lång tiden är, upplev strömmen av själar, reflektera över hur evolutionen sakta har format allt detta, hur man känner att livets korthet är något positivt, något att älska, eftersom evolutionen bygger just på att nya generationer kommer vart 25:e år. De gamla generationerna försvinner. Våra hjärnor skulle inte vara vad de är om varje individ levde i tusen år. Då skulle vi inte ha utvecklats, vi har döden att tacka för vår reflektionsförmåga, vi ingår i det stora kretsloppet. Någon annan åskådning behövs inte - än denna:

    Vi lever. Vi dör. Det är bra.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".