Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s veckomagasin om Sverige och världen – politik och trender, satir och analyser.

Nina Björk om Narcissus i vår tid

Publicerat måndag 25 januari 2016 kl 15.39
Nina Björk om Narcissus i vår tid
(5:12 min)
Foto: SR
Krönikör Nina Björk

Klicka här för att läsa Nina Björks krönika

Jag heter Nina Björk. Jag läste häromdagen i Sydsvenskan om en amerikansk handbok som klassificerar psykiska störningar och sjukdomstillstånd, kallad DSM, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. När den femte upplagan av den här boken skulle ges ut hade man svårt att bestämma sig för om huruvida ”narcissistisk personlighetsstörning” skulle finnas med som en diagnos eller inte. Problemet var att i ett samhälle som, som det hette i artikeln i Sydsvenskan, ”lovsjunger egot”, är det svårt att skilja på vem som är sjukligt narcissistisk och vem som bara är normalt narcissistisk. Jag antar att man skulle kunna säga att det gamla sjuka har blivit det nya friska – egocentrikern som bygger sin egen karriär och värld ses väl närmast som en förebild i dag.

Narcissus var, som ni kanske kommer ihåg, en figur i den grekiska mytologin som blev så förälskad i sin egen spegelbild när han för första gången såg den i en sjö att han inte kunde slita sig därifrån utan stannade, förvissnade och dog. Att vara narcissist är att vara sjukligt självupptagen och att ha en överdriven tro på sin egen förträfflighet och förmåga.

                      I artikeln sa en psykolog att det inte är sjukligt att ha självupptagna drag, men att det blir sjukligt när man börjar leva som i en dröm och inte ser vad som är realistiskt och vad som inte är det. Att man, som psykologen uttryckte det, ”bygger sitt liv på en verklighetsförfalskning”.

                     

Jag läste hela Sydsvenskan den där dagen, även ekonomisidorna. Där fanns en artikel om att Swedbanks chefsekonom, Anna Breman, sände ut en varning till svenska politiker: tillväxten i vårt land riskerar att sjunka. Enligt Breman kan vi vara någorlunda lugna inför det här året och nästa år; då beräknas tillväxten bli cirka 3, 1 procent. Men därefter, stod det i artikeln, tornar problemen upp sig. ”Kraftigt dämpad tillväxt hotar redan 2018-2020”. Då blir tillväxten kanske nämligen bara 1 eller 1,5 procent.

                      Ja, det var det här med att bygga sitt liv på en verklighetsförfalskning, som narcissisten gör. Det var det här med att leva sitt liv i en orealistisk dröm.

                      FN:s expertpanel i klimatfrågor har kommit fram till att om att vi ska klara en temperaturhöjning på max två grader i framtiden måste dagens globala utsläpp av koldioxid minska med 60 procent fram till 2050. Detta är ena sidan. Andra sidan är att Swedbanks chefsekonom önskar sig en tillväxttakt på tre procent per år – vilket ju innebär att summan som ska växa med tre procent efter att ett år har gått är större än vad summan var när det året började, och likadant år efter år. Andra sidan är att Swedbanks chefsekonom ser en årlig tillväxttakt på ”bara” 1-1,5 procent som ett hot.

                      Hon är inte ensam om den bedömningen. Tre procent årlig tillväxt är det som ekonomer och politiker i allmänhet bedömer som den minsta acceptabla tillväxttakten för att samhällen inte ska drabbas av ekonomiska kriser. Tre procent tillväxt innebär starkt ökad produktion och konsumtion. Och det torde inte innebära mer än halverade koldioxidutsläpp.

                      Låt mig säga så här: om DSM har svårt att diagnosticera enskilda individer som narcissister som lever sina liv i en drömvärld, som bygger sina liv på en verklighetsförfalskning, så har jag hittat en annan lämplig mottagare för den diagnosen: vårt samhälle. Vårt ekonomiska system. Om samhället ska slippa den diagnosen måste vi omdefiniera verkligheten från hur mycket koldioxidutsläpp klimatet de facto klarar till hur mycket koldioxidutsläpp människor drömmer om och låtsats som att klimatet klarar. En sådan omdefiniering måste å andra sidan betecknas som utslag av just en grandios självbild – som narcissistiskt störd. Är det kanske dags för DSM att i sin nästa upplaga diagnosticera samhällen?

 

Nina Björk

 

 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".