Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Detta är sändningsledningen vid Sveriges Radio med ett viktigt meddelande till allmänheten i Sundsvalls kommun, Västernorrlands län. Det brinner i ett ställverk utanför Stockvik med kraftig rökutveckling. Räddningsledaren uppmanar alla som befinner sig i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västernorrland.
(Publicerat igår kl 23.44)
P1:s veckomagasin om Sverige och världen – politik och trender, satir och analyser.
Mark Levengood. Foto: Marc Femenia/TT
Mark Levengood. Foto: Marc Femenia/TT

Mark Levengood: Jag tränar och blir äldre för var minut

Mark Levengood: Jag tränar och blir äldre
5:59 min

Just nu bygger de om mitt gym, men de har inte stängt. Nu står jag på löpbandet och flåsar värre än tramporgeln vi hade i klassrummet i folkskolan. Luften är tjock av damm, och gymmets ventilation har brutit ihop. På en affisch ler en äldre man emot mig, "Jag tränar inte för att bli ung, jag tränar för att bli gammal" står det över gymets logga. Och det funkar. Jag tränar och känner att jag blir äldre för var minut.

De spelar David Bowie i högtalarna, stackaren dog i veckan, märkligt nog helt utan hjälp av mitt gym. En gång för länge sedan träffade jag faktiskt David Bowie, det var på radiohuset. Han kom fram, skakade hand med mig och sade "Hello, my name is David" på överraskande bred dialekt. Han var oerhört trevlig och så avspänd att jag liksom glömde att bli nervös, vilket är helt ofattbart. Bara någon vecka innan hade jag träffat ärkebiskopens fru och blivit så starstruck att jag inte fick fram ett ord, men David Bowie är ju om möjligt ännu mer känd än ärkebiskopinnan.

Vi pratade en bra stund, och sedan drog han fram två biljetter till sin konsert på kvällen och frågade om jag ville gå. Jag ljög och sade ja, fast gav sedan bort biljetterna eftersom vi samma kväll skulle ha ett möte med Julie Andrews fanklubb. Det var en mycket liten klubb, bara jag och två flickor som båda hette Maria. I efterhand tycker jag att det var rysligt drygt och dumt av mig att inte gå på Bowies konsert, när han nu bad så snällt, det är kanske därför jag nu straffas med detta löpband från Gehenna. Mitt enda försvar är att Julie Andrews också är en underbar sångerska och hon behövde mig mer, eftersom jag var en tredjedel av hennes totala antal fans.

En kille i roddmaskinen lutar sig fram och hostar så han skakar. Själv svettas jag sådär ymnigt som man gör när man antingen ger järnet på gymmet eller håller på att dö i asbestlunga. Nu är Bowie inte den enda kända människa jag hann träffa under mitt korta liv, som verkar sluta på detta gym. En gång på Kulturhuset kom en försynt och blyg liten man fram till mig i baren. Nu tänker ni "ah, det måste ha varit Jonas" men nej, det var en annan försynt liten människa.

Han frågade på engelska om han fick bjuda på en drink men jag tackade vänligt nej. Då såg han så ledsen ut att jag fick dåligt samvete och frågade vad han gjorde i Stockholm. Det var någonting med en teaterpjäs, "jag heter Edward Albee" sade han. Edward Albee, som den där killen som skrev Vem är rädd för Virginia Wolff? Ja, det är jag.

Och vet ni vad, då kände jag att han trots allt fick bjuda mig på en drink. Och jag vet att ni alla, liksom jag, är uppvuxna med att gifta herrar inte skall ta emot drinkar av främmande män, men vad gör man inte av kärlek till teater och de sköna konsterna.

Nu VET jag att ni tänker: Men anstår det verkligen en krönikör på ärevördiga Godmorron Världen att så lättvindigt så gott som lägga upp sig för första bästa världsdramatiker eller ärkebiskopinna. Men jag kan lugna er med att absolut inget opassande hände, och mina motiv var de ädlaste. Som drottning Siliva sade när hon som nygift fick frågan om hur det var att bli kär i en kung: "Om man verkligen älskar så spelar det ingen roll om han är kung eller generaldirektör". Jag vet inte om det är sant att hon sade så, men det är kul i alla fall.

Nu blandas byggdammet med mitt svett och ger mig ett glänsande pansar av rent snusk, nej inte ens det, av smutsigt snusk. Jag tränar inte för att bli ung utan för att bli en dyngbagge.

Om vi alla skulle dö just nu, vilket är högst sannolikt, och arkeologer hittar oss om tretusen år, kommer de dra slutsatsen att tvål ännu inte var uppfunnet, och sedan skickas min kropp runt på utställningar världen runt, med en skylt över montern "Grobianus vulgaris maximus" men i folkmun kallas jag "Den äckliga sköldpaddan".

Detta får INTE ske. Jag staplar mot duschen. Och i den damm-immiga spegeln ser jag mig själv, och jag ser mina ögon, och i dem ser jag skammen, ja den lever fortfarande kvar efter…oh, det är svårt att tala om det. Men så här - en gång gjorde de en vaxdocka av mig, för ett vaxkabinett i Småland. De mätte mitt kranium, varenda tänkbara mått, och sedan ropade de glatt: Avståndet mellan dina pupiller är exakt samma som Björn Borgs!

Jag kände mig ju lite kluven. Smickrad över att bli jämförd med vår tids största sportlegend, men samtidigt har ju karln rysligt tätt mellan ögonen. Så gick det någon vecka, och jag skulle fotograferas. Och vem träffar jag i studion om inte just Björn Borg. Jag blir helt perplex, jag famlar efter något att säga, och klämmer sedan till med, nu kommer det:

"Du och jag, vi har precis lika tätt mellan ögonen". Han tittar på mig, forskande, och sen går han.

Och jag står kvar, den levande dyngbaggen. Jag kunde ha sagt nåt om Wimbledon, jag kunde ha tackat för all spänning, istället sade jag att han var en cyklop.

Det är inte detta gym, det är min hjärna som behöver renoveras. Åh, kunde någon gå in i min hjärna och vispa upp allt damm och allt slagg och göra rent och fint och nytt, så man med lätt och ljust sinne, och hand i hand med ärkebiskopinnan, kan gå mot en ny dag och utbrista i ett "God Morgon, Världen"!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".