Ulrika Knutson om könsuppdelad skolgång

4:57 min

Läs krönikan här:

  Varför älskar vi att låtsas att vi inte har nån historia? I alla sommarens upphetsade debatter, från burkinin till samkönad gymnastikundervisning är det som om västvärldens människa föddes igår. Sprungen ur Zeus huvud, komplett med rustning, svärd och en skinande värdegrund för livets alla skiften.

 Den franska feministen Caroline Fourest ogillar burkini på badstranden, främst för att detta slafsiga plagg får oss andra att känna oss som avklädda slampor! Den är bra. Den är faktiskt inte helt olik den manliga motiveringen för att kvinnan ska täcka kroppen: naken kvinnohud får mig att känna mig som ett monster. Ha inte kortkort, klä på dig. Så låter det ju inte bara i muslimska sammanhang, utan även i sekulära svenska domstolar.

  Burkinidebatten verkar inte ha så stor resonans i Sverige, annat är det med skolgympan. När det blev känt att Al Azhar-skolan i Stockholm lät flickor och pojkar idrotta var för sig tog det hus i helsike. Skolpolitiker från alla håll sa ifrån: detta var inte förenligt med svenska värderingar!

 Men detta med sär- och samundervisning är inte så enkelt, ens ur ett blågult perspektiv.

  1974, det är 42 år sedan, slog den sista svenska flickskolan igen. Många vittnar om flickskolor som drevs av kaxiga fruntimmer som ympade självförtroende i eleverna. Men formen kändes överspelad i en tid när gymnasieskolan välkomnade alla. Flickskolan hade ju kommit till på artonhundratalet, som ett alternativ till de helt manliga läroverken.

  Idag är samundervisningen norm. Elever och lärare är överens - blandat är bäst. Och vet ni vem som tjänar mest på samundevisningen? Det gör pojkarna. Forskningen är entydig: Pojkar presterar bättre tillsammans med flickor, än vad de gör i pojkklass. Varför? Kanske för att de blir inspirerade, kanske för att de får mera uppmärksamhet? För det är lika entydigt. I en blandad klass får flickor mindre uppmärksamhet av läraren, än pojkar i en blandad klass. Trots detta presterar flickor allt bättre i skolan, och pojkar allt sämre. Dessa rön är internationella. Gäller överallt.

  Flickornas bättre betyg bidrar faktiskt till könssegregering på många håll, inte minst hos oss. I storstäderna är det hård konkurrens till prestigeskolorna i innerstaden. Dit kommer de duktiga flickorna i en strid ström, och åtminstone humanistiska och estetiska gymnasier håller på att förvandlas till flickskolor, helt utan ideologisk baktanke. Tvärtom med de tekniska skolorna, som  har misslyckats med att jämna ut könsfördelningen i snart fyrtio år.

  Så tro inte att pedagoger och forskare har avskrivit särundervisningens möjligheter, även om samskolan är normen. Det finns massor av områden under lupp. Varför är flickorna inte roade av matematik? Ska de drillas i särskilda grupper? Frågan är öppen. Varför får killar som grupp alltid bättre betyg i gympa? Och varför får flickor som grupp alltid bättre betyg i hem- och konsumentkunskap? Kan särundervisning kompensera? Då kanske tjejerna slutar sitta på avbytarbänken och skylla på mens, och killarna slutar kasta deg i taket.

   Antipluggsyndrom är ett internationellt fenomen. Det är inte coolt att läsa läxor, särskilt inte bland pojkar. Nu undrar forskarna om det kan ha något att göra med skolans feminisering, att så många lärare är kvinnor och att flickorna är så duktiga! I England finns det skolor som fullt seriöst vill kvotera in fler manliga lärare, och särundervisa de bråkiga grabbarna för att avhjälpa antipluggsyndromet. Detta kommer snart att ske också i en skola nära dig.

  Detta med sam- och särsundervisning är inte alldeles enkelt. Apropå svensk värdegrund.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista