Adam Fassman från Boston, här med mamma Sharon, tycker frågan om Högsta Domstolen är det här valets viktigaste.
1 av 3
Adam Fassman från Boston, här med mamma Sharon, tycker frågan om Högsta Domstolen är det här valets viktigaste. Foto: Agneta Furvik/SR
Kvarterslång kö av människor som vill lyssna till den populära HD-domaren Ruth Bader Ginsburg.
2 av 3
Kvarterslång kö av människor som vill lyssna till den populära HD-domaren Ruth Bader Ginsburg. Foto: Agneta Furvik/SR
Ruth Bader Ginsburg, domare i USA:s mäktiga Högsta Domstol, är så populär att hon fått ett smeknamn som trycks på tröjor och muggar.
3 av 3
Ruth Bader Ginsburg, domare i USA:s mäktiga Högsta Domstol, är så populär att hon fått ett smeknamn som trycks på tröjor och muggar. Foto: Agneta Furvik/SR

Valet om Högsta domstolen

Valet om Högsta domstolen
9:59 min

Valet i USA handlar inte bara om vem som styr från Ovala rummet de närmaste fyra åren - utan om vilka som ska styra landet de närmaste 40 åren. Reportage av Agneta Furvik.

Det amerikanska valet på tisdag handlar nämligen också om presidentens möjlighet att bestämma över vilka som ska sitta i USA:s Högsta Domstol med unik makt att avgöra vilka lagar som ska gälla i USA, och vilka som ska förkastas.

Och eftersom Högsta domstolens ledamöter sitter på livstid blir frågan snarare vilken riktning USA ska ta de uppemot 40 kommande åren.

En HD-plats är just nu vakant, flera väntas det bli under bara de närmaste åren eftersom flera av de nio ledamöterna är över 80 år gamla.

En republikansk president Trump skulle utnämna betydligt mer konservativa ledamöter till USA:s HD än en demokratisk president Clinton.

Och det betyder bland annat att lagar som rör amerikanernas mest personliga liv - som frågor om abort och samkönade äktenskap - kan komma att utvecklas i helt olika riktning beroende på vem som sitter i Vita huset och utser HD:s ledamöter.

Även lagar om sådant fackföreningar, positiv särbehandling och vapenlagar godkänns eller förkastas i sista hand av Högsta Domstolen, i den tredelade maktdelning som styr USA.

För många väljare som har svårt att förmå sig att rösta på sitt partis kandidat - båda två är historiskt illa omtyckta - blir makten över USA:s HD något av ett yttersta argument att ändå göra det, både för demokrater och republikaner.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".