Foto: SR
Johan Norberg om ekonomisk utveckling

Krönikör Johan Norberg om världssvälten

5:05 min

Här kan du läsa Johan Norbergs krönika.

Jag heter Johan Norberg.

Flera afrikanska länder hotas nu av svält i sådan omfattning att FN talar om den värsta humanitära katastrofen i organisationens historia. Det är lätt att få en känsla av hopplöshet. Efter alla år av forskning, produktivitetslyft och mathjälp ser det ut som om ändå ingenting har rått på hungern.

Men det har det. Under 1940- 50- och 60-talen svalt mellan 15 och 20 miljoner människor ihjäl varje årtionde.

Konstgödsel, bättre grödor och mer handel gör att vi inte kommer i närheten av sådana siffror längre. Det var många forskare och innovatörer som bidrog till den utvecklingen, men om vi ska rikta vår tacksamhet mot någon enskild är det mot Norman Borlaug, den oförtröttlige agronomen från Iowa, som kan ha räddat fler liv än någon annan människa.

Borlaug arbetade i utvecklingsländer under större delen av sitt liv för att sprida moderna jordbruksmetoder, och fick tampas med lokala sedvänjor, feodala traditioner, fientlighet mot västerlänningar och ofta med västerlänningarna själva, som hävdade att större tillgång på livsmedel skulle förorsaka överbefolkning och att det bästa vore att låta naturen ha sin gång.

Borlaug prövade tusentals korsningar av vete för att hitta en högavkastande hybrid som var resistent mot parasiter och kunde odlas i skiftande klimat. Med hjälp av bl a Rockefeller Foundation introducerade han den i Mexiko, med mycket lyckosamt resultat.

Därför for han vidare till Indien och Pakistan när de hotades av katastrofal svält 1965. Borlaug kommenderade 35 lastbilar med utsäde från Mexiko till Los Angeles för att skeppas därifrån.

”Jag gick och lade mig och trodde att problemet äntligen var löst”, har Borlaug berättat, ”men jag vaknade upp till nyheten att krig hade utbrutit mellan Indien och Pakistan.”

Den akuta situationen gjorde emellertid att de indiska och pakistanska regeringarna lät Borlaug och hans team fortsätta arbeta på plats i stor skala. Ibland så nära striderna att de såg artillerield medan de sådde. Skörden ökade med 70 procent 1965, och än mer därefter. Plötsligt saknades arbetskraft för att bärga all skörd och säckar och järnvägsvagnar att transportera den i.

Det här var början på den gröna revolution som kämpade ned den tidigare så regelmässiga världshungern. FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation menar att den globala undernäringen sedan FN:s grundande har minskat från ungefär 50 procent till drygt 10 procent i dag.

Borlaug hade velat få ned det till noll, men efter sina stora genombrott började han stöta på motstånd. När han besökte fält efter fält med böljande vete tillsammans med en man från Ford Foundation, som hjälpt till med finansieringen, vände sig denne plötsligt till Borlaug och sade:

”Njut av det här nu, för inget liknande kommer någonsin hända igen. Snart kommer nejsägarna och byråkraterna kväva dig och du kommer inte få tillstånd för fler sådana insatser.”

Mycket riktigt fick Borlaug snart många tillfällen att slita sitt hår när institutioner vägrade finansiera en grön revolution även i Afrika, bl a pga konstgödslets negativa miljöpåverkan. Mot slutet av sitt liv chockades Borlaug över att miljöaktivister satte motståndet mot genetiskt modifierade grödor före kampen mot hungern.

Ändå har ny jordbruksteknik börjat hitta till Afrika, samt handel, järnvägar och lastbilar som för mat från överskottsområden till bristplatser. Men den i grunden sköra livsmedelsförsörjningen förvärras av destruktiv politik. På andra kontinenter föll de auktoritära och kommunistiska regimer som använde svält som vapen. Afrika är däremot fortfarande hemsökt.

Som FN konstaterar har hungern i länder som Yemen, Somalia, Sydsudan och nordöstra Nigeria framkallats medvetet. Krigsherrar och terrorgrupper förstör jordbruk, blockerar handel och dödar hjälparbetare, för att skada alla de ser som motståndare.

Norman Borlaug och andra forskare och innovatörer har gjort så att mänskligheten inte behöver svälta längre. Men tyvärr finns det fortfarande en hel del som vill att den svälter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".