Krönikör Katarina Barrling om faktaresistens och forskning

4:53 min

Här kan du läsa hela krönikan:

Jag heter Katarina Barrling.

Tänk er en grupp människor som styrs av dogmer och grupptryck. Som när dogmerna ifrågasätts, rycker ut till deras försvar. Som tror sig om att vara självständigt tänkande, men för det mesta inte är det. Som anser att deras sätt att se på världen är det enda rimliga. Och som granskar varandra så att ingen avviker från de vedertagna lärosatserna. 

Vad är det för samhälle jag talar om? En religiös sekt? Ett politiskt parti? Nej. Det är vetenskapssamhället, och beskrivningen kommer från fysikern och vetenskapshistorikern Thomas Kuhn. 

Kuhn menar att forskare är mycket mindre kritiska än de föreställer sig. De kan vara kritiska i detaljer, men vad gäller grundläggande metoder, teorier och begrepp, så lyser kritiken med sin frånvaro. De här föreställningarna, som forskarna tar för givna, utgör vad Kuhn kallar paradigm. Inte ens om uppenbara fakta talar mot paradigmet, är det säkert att forskarna klarar av att se det. I stället putsar och pusslar de så att alla observationer skall kunna passas in i paradigmet. Det finns fördelar med den här avsaknaden av kritiskt tänkande: skulle forskarna hela tiden ifrågasätta paradigmet, skulle det vara svårt för vetenskapen att få något annat gjort. Icke desto mindre: forskare är mindre kritiska och öppna för nya intryck än den gängse bilden av dem. 

Men vid sällsynta tillfällen händer det så att någon lyckas kullkasta allt; de observationer som talar mot paradigmet blir så svåra att förneka, att forskarna faktiskt börjar ifrågasätta sitt paradigm. Som när Galilei fick Aristoteles världsbild att rämna. Då sker en vetenskaplig revolution. Och så avlöses det gamla paradigmet av ett nytt, lika omöjligt att ifrågasätta. Och forskarna kommer förbryllat att undra hur de någonsin kunde tro på det där gamla. Det är det nya som är det enda rimliga. Förstås. 

Vad Kuhn beskriver kan ses som ett sofistikerat exempel på det som i dag kallas faktaresistens. Fakta som talar emot rådande paradigm tenderar helt enkelt att avfärdas. I dessa tider, där det talas så mycket om att främja kunskap och fakta, påminner Kuhns ord om att även de som är mest tränade i att finna kunskap, kan vara faktaresistenta. Till och med de är fast i förutfattade meningar och grupptryck – och vi andra är det knappast mindre. Alla som talar om hur viktigt det är att motverka faktaresistens, skulle därför kunna börja med att begrunda sin egen. 

Vetenskapen har ändå vissa metoder för att motverka faktaresistens. Den eftersträvar systematik och grundlighet. Och forskaren låter sig granskas av andra forskare. Men hon kan aldrig helt sortera bort sig själv: det är människor som formulerar frågorna och tolkar svaren, vilka i sin tur granskas av – andra människor. Och vetenskapen är heller inte oberoende av de värderingar – och paradigm – som präglar det omgivande samhället. Vår tid har, liksom Galileis, sina inkvisitorer, som ser till att forskarna inte hamnar på avvägar. 

Och om inte ens naturvetenskapen är oberoende av människans hand, så är samhällsvetenskap och humaniora det ännu mindre. Även om stora delar av samhällsvetenskapen försöker efterlikna naturvetenskapen så kan den aldrig bli lika exakt och oberoende av forskaren. Samhällskroppar är något annat än de kroppar fysiken experimenterar med.

Och mycket samhällsvetenskap och humaniora bygger inte heller på strikt empiriska undersökningar av verkligheten, utan arbetar snarare med att tillföra olika typer av perspektiv på tillvaron. Även sådan forskning kan fylla en viktig funktion för vår förståelse av världen, men det är en annan typ av forskning än den naturvetenskapliga. Den kan därför inte tillmätas samma ställning i kunskapssökandet som naturvetenskapen. Också det kan vara bra att tänka på när det i kampen mot faktaresistensen kategoriskt slås fast vad som är sant och vad ”forskning visar”.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista