Cirkelformen återkommer i flera av förslagen till minnesvård för tsunamins offer 2004.
1 av 5
Cirkelformen återkommer i flera av förslagen till minnesvård för tsunamins offer 2004. Foto: Berit Nygren/SR
Konstrådets direktör Magdalena Malm visar förslaget "Minnessten".
2 av 5
Konstrådets direktör Magdalena Malm visar förslaget "Minnessten". Foto: Berit Nygren/SR
Minnesvården för tsunamins offer 2004 ska vara en plats att samlas på.
3 av 5
Minnesvården för tsunamins offer 2004 ska vara en plats att samlas på. Foto: Berit Nygren/SR
Förslag till Minnesvård efter flodvågskatastrofen 2004. Foto: Statens Konstråd.
4 av 5
Förslag till Minnesvård efter flodvågskatastrofen 2004. Foto: Statens Konstråd.
Förslag till Minnesvård efter flodvågskatastrofen 2004. Foto: Statens Konstråd.
5 av 5
Förslag till Minnesvård efter flodvågskatastrofen 2004. Foto: Statens Konstråd.

Fem konstverk som kan bli minnesvård för tsunamioffren

Naturskön minnesplats för de som omkom i tsunamin
4:15 min

Idag presenterades de fem förslag som tävlar om att bli minnesvård efter flodvågskatastrofen 2004. Minnesvården ska byggas på en naturskön plats på Djurgården i Stockholm.
Anhöriga som vill att avlidna ska få sina namn med på minnesvården ska anmäla det.

Vågen tog en kvarts miljon människors liv varav 543 kom från Sverige. För att minnas dem har regeringen anslagit sju miljoner kr till en minnesvård på Djurgården i Stockholm, och ett stenkast därifrån - på Thielska galleriet - ställs nu fem tävlande förslag ut, och visas även på Statens konstråds hemsida.

Konstrådets chef Magdalena Malm berättar varför de efterlyst en plats och inte en skulptur till exempel:

- Alltså ibland gör man ju minnesmonument, som är mer som skulpturer eller objekt, och då blir ju de ofta föreställande. De föreställer någonting. Här har vi känt så här att den här händelsen väcker väldigt många olika känslor i människor och då har vi velat skapa ett rum som liksom samlar upp dessa, berättar Malm.

Det ska också bli en plats där många kan samlas, fortsätter Magdalena Malm, och en återkommande central form i förslagen är den runda, i form av en snäcka eller en amfiteater till exempel.

- Det står faktiskt inte uttalat i tävlingsprogrammet att det ska relatera till naturen men alla förslagen har en relation till olika naturformer och där är ju snäckan och spiralen - återfinns i galaxen, i det lilla snigelskalet, säger Malm.

Magdalena Malm påpekar också hur viktigt det är att de anhöriga är med i utformningen av minnesvården.

- I juryn sitter två av de anhöriga, och nu under utställningsperioden finns möjlighet att komma med synpunkter på minnesvården.

- De anhöriga har också fått med att det ska vara en plats som visar förståelsen för vad det betyder att ha gått igenom något mycket svårt, och samtidigt det att livet pågår och fortsätter.

I juryn som ska avgöra vilket förslag som slutligen ska bli minnesvård sitter:

  • Anders Bodin, arkitekt SAR/MSA, specialist kulturarv Statens fastighetsverk (ordförande)
  • Gunnar Björkman, parkchef Kungliga Djurgårdens förvaltning
  • Jonas Dahlberg, konstnär, står bl.a. bakom Utøyamonumentet
  • Josefine Fredriksson, efterlevande anhörig efter flodvågskatastrofen
  • Anders Kling, landskapsarkitekt LAR/MSA
  • Lotta Mossum, curator Statens konstråd
  • Ann-Sofi Noring, vice museichef Moderna Museet
  • Maria Stigsson, efterlevande anhörig efter flodvågskatastrofen

Vinnaren offentliggörs i mars 2017 och minnesvården ska invigas våren 2018.

Det kommer att finnas särskilda bestämmelser om vilka av de avlidnas namn som kommer att finnas med - så här skriver Statens konstråd:

Som en del i minnesvården ska besökarna kunna ta del av namn på personer som omkom. Det är inte säkert att alla namn kommer att finnas där. De anhöriga måste få avgöra om ett namn ska vara med eller inte. För att de ska kunna ta ställning i lugn och ro är det nu viktigt att så många som möjligt får reda på att möjligheten finns. Information om hur det går till att lämna samtycke till att inkludera namn finns här och på Statens fastighetsverk.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".