Kulturbudget
1 av 2
Idag presenterar regeringen nästa års kulturbudget, men stora delar av den är redan känt Foto: Jessica Gow/TT
Budget
2 av 2
En del av kulturbudgeten är att Unga Klara blir nationalscen Foto: Matilda Ljungkvist/Sveriges radio
KULTURBUDGET 2018

Biblioteken och konstnärerna vinnare i kulturbudgeten

Alice Bah Kuhnke: "Rättsväsendet räcker inte"
1:02 min

Regeringen ökar kulturbudgeten med 745 miljoner nästa år, till 8,3 miljarder. Det mesta är känt sedan tidigare, men nytt är satsningar på kulturskolan, på att få ut storstadsteater i landet och på att motverka hot och hat i det offentliga rummet.

Satsningen på att förebygga har och hot mot bland andra förtroendevalda, journalister och konstnärer presenterades i en handlingsplan i somras och var från början fem miljoner. Från nästa år höjs den till tio miljoner per år fram till 2020.

Rättsväsendet räcker inte till för att stoppa hoten i det offentliga samtalet, säger kulturminister Alice Bah Kuhnke.

– Det är flera anledningar till att det inte är tillräckligt. Samhällsklimatet har förändrats de senaste åren. Inte minst med nätets användning där många blir utsatta med det som verktyg.

Vad är målet med satsningen. Ska hat och hot försvinna?

– Målet är att stärka skyddet för det fria ordet. och vi gör det genom att stärka förutsättningarna för de grupper som är särskilt utsatta för hot och hat.

Fler nyheter ur kulturbudgeten:

  • Statens kulturråd ska få 10 miljoner kronor för att skapa ett nationellt kulturskolecentrum. Och för att kunna rekrytera lärare till kulturskolan föreslår regeringen ett så kallat "kulturskolekliv", en kompetenshöjande satsning om 25 miljoner kronor för 2018 och 40 miljoner kronor från och med 2019.
  • Dramaten, Kungliga operan och Riksteatern få 15 miljoner årligen 2018-2020 för kunna sända sina produktioner ut i landet.
  • Statens konstråd får 20 miljoner kronor i två år för att öka kunskaperna om offentlig konst i gemensamma miljöer. Samtidigt höjs anslaget till Arkdes, Statens museum för arkitektur och design, i Stockholm med 8 miljoner årligen i två år för forskning om gestaltad livsmiljö.

Redan i förra veckan blev känt att regeringen vill att Unga Klara i Stockholm blir Sveriges första nationalscen för barn och unga. Därför fördubblas stödet från och med nästa och Unga Klara får totalt 15 miljoner kronor om året.

Suzanne Osten som grundande Unga Klara på 70-talet ser det som en markering för att barnkulturen ses som viktig.

- När jag började med barnteater, då var det här med barn ingenting. Det var bra underhållning för några som inte var viktiga. Men det har vi ändrat på nu, säger hon.

Den fria konsten har också fått ett ökat anslag på 115 miljoner totalt i budgetförslaget. Det kommer konstnärerna, scenkonsten men också litteraturen och kulturtidskrifterna till del.

60 miljoner extra tilldelas konstnärerna i form av stipendier och andra ersättningar. Det betyder att ersättningen som konstnärerna får när deras verk visas i offentliga miljöer kan höjas. Just den ersättningen, visningsersättningen var något som bildkonstnärerna saknade i förra årets kulturbudget.

Den största miljonpotten som hittills är känd ur kulturbudgeten är den till biblioteksväsendet. 250 miljoner under tre år är avsatta från och med nästa år, för att biblioteken ska bli fler och kunna hålla öppet längre.

Hela budgetpropositionen för nästa år bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet och just satsningen på biblioteken är något som Vänsterpartiet haft som krav i förhandlingarna.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".