Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Det senaste från kulturens värld.
Hashtaggen #MeToo har spridit sig över hela världen
Hashtaggen #MeToo har spridit sig över hela världen Foto: Fredrik Sandberg/TT
#metoo

Därför namnpublicerar inte Sveriges Radio

Kulturchef Mattias Hermansson: Finns inga universalsvar
2:12 min

I kölvattnet av Weinstein-skandalen och hashtaggen #metoo cirkulerar nu uppgifter på sociala medier om svenska medieprofiler som ska ha gjort sig skyldiga till sexuella övergrepp.

I dag skriver till exempel Expressen om en profil som anklagas för sexistiska, rasistiska och homofoba uttalanden och för sexuella närmanden på en medarbetare. På Aftonbladet har en medarbetare tagit timeout och tidningen har tillsatt en intern utredning efter anklagelser och SVT utreder en chef som tills vidare tagits ur tjänst, efter att ha anklagats för sexuella trakasserier. Sent på torsdagseftermiddagen meddelade TV4 att de tar en profilerad programledare ur tjänst för att utreda anklagelser som riktats mot honom.

Sveriges Radio och många svenska medier väljer än så länge att inte publicera namnen.

Mattias Hermansson är kulturchef på Sveriges Radio och ansvarig utgivare och han tycker att man måste se på sådana här frågor ur ett större perspektiv.  

– Ansvariga utgivare inom Sveriges Radio är generellt sett väldigt restriktiva när det kommer till namnpublicering och det är bara undantagsvis vi namnger till exempel någon som är misstänkt för ett brott, säger han.

– Även om det finns publicistiska regler att förhålla sig till som utgivare så finns det inga universalsvar att ge, varje fråga måste bedömas var för sig, säger Hermansson.

Josefin Sandstedt är Sveriges Radios bolagsjurist och hon menar att olika redaktioner gör olika, men att det finns ett regelverk att förhålla sig till.

– Dels ska vi ta ställning till om vi gör ett intrång i någons privatliv, integritetsfrågan, alltså den pressetiska frågan. Andra frågan är om det skulle kunna bli ett förtal, enligt yttrandefrihetsgrundlagen.

Josefin Sandstedt förklarar att förtal är när man utpekar någon som brottslig, klandervärd eller utsätter någon från andras missaktning. Sedan är det inte straffbart förtal om uppgifterna var försvarliga att lämna - om det finns ett tillräckligt allmänintresse. Då utgår man från vem det är man pratar om och hur viktigt ämnet är i sig. Sedan ska uppgifterna vara sanna, eller att man har skälig grund att tro att de var sanna.

Mattias Hermansson förklarar varför det är viktigt att lyfta dessa frågor i ett kultursammanhang.

– Det började i filmbranschen med Weinstein-avslöjandet och i Sverige har det blivit en fråga om hur traditionella medier hanterar uppgifter och människors vittnesmål som kommer fram i sociala medier.

Hermansson menar att #metoo handlar om mycket större och mer grundläggande frågor än så och det är ganska naturligt att det diskuteras i många olika typer av program och medier.

Medieföretagen runt om i Sverige resonerar lite olika kring hur man gör med namnpublicering, men samtidigt vill allmänheten veta vilka det är som hängs ut. Jurist Josefin Sandstedt förstår att publiken vill veta vilka det är som media rapporterar om.

– Det gäller att göra en skillnad mellan allmän nyfikenhet och allmänt intresse och försvarligheten att sprida sådana uppgifter.

Sandstedt menar att det är viktigt att alltid väga in den enskildes integritet mot allmänhetens rätt eller vilja att få veta någonting.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".