Barn läser.
1 av 2
Barn läser. Foto: Viveca Bladh/SR.
Barn läser på tåg.
2 av 2
Barn läser på tåg. Foto: Viveca Bladh/SR.
#p4läslov

Svenskläraren Jenny Edvardsson samlar svenska historiens bästa läsupplevelser

0:55 min

Ett upprop för svenska boktips från 1830 till idag har startats av lärare, bibliotekarier och andra läsande. Jenny Edvardsson som nyligen fick Svenska akademins svensklärarpris är med och arbetar fram listan för att sprida läsupplevelser.

Jenny Edvardsson arbetar som svensklärare på yrkesgymnasium och prisades i september för sitt arbete med läsning. Hon bloggar också under Jenny på Wendes. När hon såg att man i Finland gjort ett upprop för att ta fram de bästa böckerna från Finland sedan landet blev självständigt tyckte hon att det var en väldigt bra idé för Sverige också. Under rubriken "Svenska boktips från 1830 till idag" samlar  hon bland annat tips på svenska barn- och ungdomsböcker från olika decennier.

– För mig är detta litteratur, som vi som läser tycker är god litteratur, som vi kan vända åter till om vi behöver fräscha upp; "Vad hände?" vid ett visst årtionde, eller om vi behöver lyfta vissa författarskap. Så jag tänker att det kan vara en utgångspunkt för när man pratar litteratur.

I sitt arbete använder sig Jenny Edvardsson samtalet om litteratur som en viktig bit i undervisningen. Hon arbetar på yrkesgymnasium utanför Kristianstad med pojkdominerade ämnen som fordon-, bygg- och anläggning och VVS-utbildningar. Och hon sökte sig aktivt till det gymnasiet för att hon tycker det är viktigt med läsning i de grupperna. Kanske var det det som gjorde att hon utsågs till Årets svensklärare av Svenska akademien.

– Jag tänker att mitt aktiva arbete och mitt engagemang har bidragit till att jag fått utmärkelsen.

Hon använder forskning aktivt när hon bygger sin undervisning. Till exempel väljer hon ut böcker som hennes elever kan knyta an till.

– Gärna med en manlig  huvudperson som är i samma ålder som de själva och gärna en miljö som kan känns bekant.  Och är forskningen tydlig att det är en bra väg att gå om man har lite läsovana elever, att de kan känna att "den där personen i den berättelsen –  det är ju jag"

Går man inte miste om något – läsning kan ju också vidga perspektiven?

– Jo definitivt, och det kan man ju göra sen. När man har fått eleverna intresserade och de tänker att det var roligt att läsa och framförallt att samtala om det man läst, när man väl fått upp ett intresse kan man lyfta in vilken litteratur som helst. För då blir kanske samtalet det viktiga: "hur tänker du kring denna texten? eller den här händelsen?"

För att komma dit börjar hon också med högläsning så att alla hör hela texten och kan prata om den.

Vad är det som är bra med att samtala om text?

– När man samtalar om en text kan det vara så att man inte riktigt förstått vad den har handlat om och när man då sitter och samtalar om den i en mindre grupp kan man lyssna hur andra har tolkat. Men det kan också leda till att man får höra hur andra tolkar och får nya perspektiv.

Och det utvecklar ju även det egna talade språket, menar Jenny Edvardsson; man tvingas sätta ord på sina tankar.

Jenny Edvardsson berättar om en modell för boksamtal som den brittiska forskaren Aidan Chambers tagit fram.

Den bygger på fyra grundfrågor:

  1. Vad gillar du i texten?
  2. Vad tycker du inte om i texten?
  3. Vad har du för frågetecken?
  4. Vilka mönster eller kopplingar ser du?

– Jag ser alltid till att mina elever förstår de här grundfrågorna och inför en läsning så går jag igenom de här frågorna. Sen har de med sig frågorna och fyller i ett läsprotokoll.

Sen har eleverna med sig boken och protokollen när de sätter sig i mindre grupper.

– Då blir utgångspunkten deras tankar från läsningen.  Sen har jag alltid läst boken noga och har förberett ett antal frågor som jag tar upp om jag känner att vi kommer för långt från texten, säger Jenny Edvardsson.

– Det är aldrig för sent, man kommer in lite senare men det går det också.

Nästa vecka är det höstlov, som förra året döptes om till Läslovet av regeringen, efter ett initiativ av Läsrörelsen. Under veckan kommer Kulturnytt i P4 att bege sig på jakt efter läsupplevelser. Vill du dela med dig av din första eller största läsupplevelse – tagga oss gärna med #p4läslov.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista