Högsta domstolen och en mobil med Twitter på.
1 av 2
Skådespelaren dömdes för att ha hotat ett flertal personer genom Twitter. Foto: Leif R Jansson / TT - Vilhelm Stokstad/TT
Man med glasögon.
2 av 2
Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet. Foto: Malin Hoelstad / SvD / TT

Skådespelare överklagar fängelsedom till HD

1:12 min

En skådespelare och författare dömdes i fjol till fyra månaders fängelse efter att ha hotat ett flertal personer genom Twitter. Nu överklagar hen till Högsta domstolen.

– Den här domen går tvärtemot hur praxis ser ut. I normalfallet dömer man till dagsböter eller en villkorlig dom. Nu har man steppat upp och ägnat sig åt någon form av straffskärpning som saknar förankring i svensk lagstiftning och praxis, säger skådespelarens advokat Sargon De Basso.

Mårten Schultz är professor i juridik och ordförande för institutet för juridik och internet. Han håller inte med om att straffet är särskilt hårt.

– För att hotat flera personer är det inte ett särskilt strängt straff. Allvarligare fall av olaga hot kan ju ge betydligt strängare straff än så.  

Ett annat argument som försvarsadvokat Sargon De Basso framhåller är att domen mot skådespelaren och författaren är unik.

– Jag har aldrig ens hört talas om att man i västvärlden hanterar hotfulla tweets på så sätt att man fängslar människor i upp till fyra månader. Jag har mycket svårt att tro att något annat västland agerar på det sättet svenska domstolar har gjort i det här fallet.

Mårten Schultz håller inte med och lyfter fram fallet med Peter Nunn i England. År 2013 twittrade Nunn bland annat våldtäktshot till parlamentsledamoten Stella Creasy. Det påföljande straffet blev 18 veckor fängelse. Mårten Schultz nämner även ett exempel i USA där en man fick fängelse efter att ha hotat Barack Obama på Twitter.

– Om man ser i något slags globalt perspektiv, så är det inte unikt. Det finns flera domar rörande hot på internet och på Twitter som har genererat strängare straff än så här i många rättsordningar.

Däremot känner han inte till något liknande fall i Sverige.

– När det gäller svenska domar så känner jag inte till någon dom med hot på Twitter, som ligger på den här påföljdsnivån. Men det här är också flera fall av hot så att jag tycker inte att det är något anmärkningsvärt med domen.

Advokaten Sargon De Basso hävdar att skådespelarens dom används för att statuera ett exempel.

– Jag tror att domstolen har tagit intryck av tidsandan och den allmänna debatt som finns kring näthat och den problematiken, och man har velat statuera ett exempel, men det har blivit en missriktad aggression och man har tagit i för mycket helt enkelt.

–Jag tycker att domstolen markerar alldeles för lite mot näthat. Och då menar jag inte mot hat i största allmänhet, utan mot brott som begås på nätet. Så det finns ingen sån tidens anda, att domstolarna skulle se alldeles allvarligt på kränkningar på nätet jämfört med andra typer av kränkningar, säger Mårten Schultz.

Däremot konstaterar han att allt fler döms för brott på internet. Och senast i går rapporterade Ekot att allt fler döms för hets mot folkgrupp i sociala medier.

– Vi interagerar mer, och när människor interagerar så begås det brott. Så det döms ju fler fall av hot på internet nu än vad det gjorde för tio år sedan. Däremot kan man inte säga att straffet skulle skärpas. Eller att det här skulle betraktas som ett anmärkningshårt straff, för det är inte.

Det finns ju inte andra svenska exempel, det sa du ju själv?

– Men det finns ju hot på internet. Inte just plattformen Twitter. Men det finns ju ett helt smörgåsbord av brottsliga kränkningar på internet som har dömts från 1996 och framåt. Så till vida är det inte nytt. Men jag vet inte varför man skulle betrakta det som så särskilt att det råkar vara på just Twitter. Internet som internet liksom.

Men det finns ju ändå en generell bild av att näthat får florera fritt och att det är svårt att bli dömd?

– Ja det stämmer, rättsväsendet har varit dåliga på att lagföra kränkningar på nätet.

Enligt en Brå-rapport från 2015 så leder 96 procent av anmälningarna inte till någon åtgärd alls, berättar Mårten Schultz.

– Det är få anmälningar procentuellt sätt som leder till lagföring, men det betyder inte att det är absoluta tal är få fall som leder till fällande dom. För det är så otroligt många anmälningar.

Högsta Domstolen har ännu inte tagit ställning till om man tar upp målet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".