Konstfrämjandet i Västerbottens samling av fanzines.
1 av 4
Konstfrämjandet samlar bland annat in fanzines för att det är folkrörelsernas medium. Foto: Joakim Silverdal/SR
Fanzinisterna Carolina Sandström och Frida Blomstedt Lidén viker det nya numret av sitt fanzine Totally True.
2 av 4
Fanzinisterna Carolina Sandström och Frida Blomstedt Lidén viker det nya numret av sitt fanzine Totally True. Foto: Joakim Silverdal/SR
Fanzine i en samling.
3 av 4
Andréas Brännström på Konstfrämjandet i Västerbotten tycker att fanzine är en utmärkt konstform. Foto: Joakim Silverdal/SR
Viker ett fanzine.
4 av 4
"Ett zine är lite mer begränat, men mycket roligare att läsa och ge bort", säger Carolina Sandström. Foto: Joakim Silverdal/SR

Fanzines från norr ska bevaras i ett bibliotek

2:54 min

Konstfrämjandet i Västerbotten bygger upp ett bibliotek av fanzines från landets två nordligaste län.

Inne på kulturhuset Väven i Umeå står Andréas Brännström från Konstfrämjandet i Västerbotten framför en hylla fullproppad med små hemmagjorda magasin och häften. Så kallade fanzines som har gemensamt att de tryckts i liten upplaga och behandlar ett smalt ämne, utan att på något sätt ha tillverkats i ett kommersiellt syfte.

Konstfrämjandet tycker att det är enkelheten i arbetet med fanzines som gör det till en konstform värd att bevara.

– Jag tänker att det ligger något poetiskt i de väldigt små intressena. Det är inte lika skrämmande som traditionella konstuttryck kan vara. Det är svårt att närma sig en skulptur eller en målning, men alla kan göra ett fanzine. Så länge man har en sax och ett limstift, säger Andréas Brännström på Konstfrämjandet i Västerbotten.

I Konstfrämjandets nya samling återfinns fanzines om så skillda ämnen som Västerbottens flottningstradition, Bigfootspaningar och transpersoners vardag i Kiruna.

Missa inte ett längre reportage om nutidens fanzinetrend längst ned i artikeln

Fanzinen hade sin storhetstid på 90-talet, men Konstfrämjandet är i sin samling mest intresserade av att söka upp nutida fanzinister. Andréas Brännström menar att fanzine-begreppet nu breddats från att oftast skildra fankultur inom exempelvis en musikstil, till att med tiden mer blivit ett medium för fler och smalare särintressen.

Han ser just de här fanzinen som viktiga tidsdokument över Sveriges nordligaste län.

– Det är en del av folkrörelsehistorien och ett medium för folkrörelserna. Det har varit väldigt viktigt för subkulturer som punkscenen att ha ett eget medium, men jag tänker att det finns många kopplingar till arbetarrörelsen. Byaföreningar som ger ut egna publikationer om sin bys historia ser i alla fall jag som ett typ av fanzine, säger Andréas Brännström.

Ett av de färskaste fanzinen i samlingen är Totally True som tillverkas i Umeå.

Carolina Sandström, som är en av personerna bakom Totally True, berättar att de till stor del arbetar självbiografiskt och att de vill utforska livet för unga i Västerbotten och specifikt Umeå.

Men det finns ett tydligt undantag i utgivningen. Ett eget fanzine om kvinnan som brukar beksrivas som världens första och främsta panflöjtist, Dana Dragomir.

– Hon har gjort soundtracket till "Mio, Min Mio". Och vi upptäckte att hon hade en helt otrolig livsstory, säger Carolina Sandström.

Nuförtiden görs väldigt mycket digitalt. Varför sysslar ni med fanzine?

– Om du publicerar något digitalt blir det mer permanent. Men om du gör ett zine blir det mer en äkta produkt och den är lite mer begränsad, men mycket roligare att läsa i och ge bort.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista