2004-06-21

Den här morgonen hände något konstigt med Lars. Hans leende blev mer och mer ansträngt för att till slut alltmer likna en sur grimas. Ögonen svartnade och sen kom tårarna....

Det var minnet av förra sommaren som plötsligt sköljde över honom. Som vanligt lämnade familjen huset för en tid på annan ort. Titti, som är en hjälpsam tjej, tog sig an Lars blommor och garanterade att se till blommorna några gånger i veckan.

Väl hemkommen möttes Lars familj av en syn som i det närmaste chockade dem. På två veckor hade Titti lyckats ta död på alla växter, utom en kaktus. Det var där någonstans som Lars förstod varför kollegan mest omger sig med plastblommor.

- Vakna Lars, skrek Titti från sin plats på andra sidan skrivbordet. Vad sitter du och tänker på?

Lars hämtade andan men tappade den igen. Ansiktet var likblekt.

- Ska jag hämta ett glas vatten, erbjöd sig den oroade Andersson.

- Nej, ylade Lars tillbaka. Ingen mer hjälp från dig tack!

- Okej, sa Titti och återgick till sin datorskärm.

Väl i sändning fick Titti sin förklaring till Lars konstiga utbrott på morgonen. Det slutade med att lyssnarna fick höra av sig med tips om hur man får sina växter att överleva semestern.

Titti såg moloken ut och erbjöd sig att ta hand om Lars växter den här sommaren också.

- Jag lovar att göra det bättre den här gången, bedyrade hon.

Men Lars tackade nej och begav sig hemåt för att bygga ett konstbevattningssystem. Enligt de senaste rapporterna lär halva Hjulsbro vara översvämmat. Praktiskt lagd har han aldrig varit, den där Anrell.

/Titti och Lars

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".