Fredag 28 juni 2019

Agnes har gjort den klassiska musiken till sin

– Musiken är ju en del av mig och har alltid varit det. När jag började gymnasiet så fick jag hjälp att acceptera det, säger Agnes Åkerlund som inte längre bryr sig om vad andra tycker om att hon är 18 år och lyssnar på klassisk musik.

Programledare Pernilla Eskilsdotter får tag på Agnes precis innan hon ska hoppa på bussen till sommarjobbet på Furuviksparken utanför Gävle. Hon berättar att klassisk musik var någonting som hon som liten alltid förknippade med sin mormor.

– Sen har väl det följt med mig. Klassisk musik för mig betyder mormor, säger Agnes.

Ju äldre och mognare Agnes har blivit desto bekvämare har hon också blivit i sig själv och den musik hon lyssnar på.

– Jag tillåter mig att lyssna på den musik jag faktiskt tycker är bra utan att bry mig om vad andra kommer tycka, säger hon.

Kan det vara problem då eller är det bara för en själv som det kan vara något som kan skava litegrann?

– Jag tror att det mest har med en själv att göra faktiskt. Jag har inte stött på några problem. Det är väl mer att folk tycker att det är intressant. Jag har många kompisar som lyssnar på klassisk musik och har lika bred musiksmak som jag har, säger Agnes.

Agnes tror mer det handlar om vilket umgänge man har och i vilka sammanhang man träffas.

– Efter att jag började på gymnasiet, där jag går i en teater- och musikklass, så blev det mer accepterat att lyssna på olika slags musik. Det har verkligen varit en resa för mig att acceptera mig själv och då har ju musiken varit en stor del av det, säger hon.

Att från i unga år fått höra klassisk musik hos sin mormor har hon nu erövrat den klassiska musiken och gjort den till sin egen.

– Jag tror att den största skillnaden är att mormor har en lite bredare smak än vad jag har kanske. Jag lyssnar på det jag tycker låter bra och pampigt, säger Agnes.

I ljudklippet kan du höra Berlinerfilharmonikerna under ledning av Esa-Pekka Salonen spela Rustningsdans ur Sergej Prokofjevs Romeo och Julia.