Opera på Berwaldhallen

Kärlek, otrohet och hämnd: "På Sicilien" av Pietro Mascagni

Trött på passivt tv-tittande men sugen på lite maffiadramatik? Skapa dina egna inre bilder under ett strålande konsertant framförande av en av världens mest spelade operor! Maktkamp, ond bråd död och ljuvlig musik – inte för inte blev Mascagnis verk en viktig ingrediens i Gudfadern III.

Vi direktsänder Berwaldhallens konsertanta framförande av Pietro Mascagnis älskade opera "På Sicilien" (Cavalleria rusticana). Sveriges Radios Symfoniorkester värmer dock upp med ett nyare verk: Zephyros av P2:s tonsättare Andrea Tarrodi. Efter operan fortsätter P2 Live klassiskt med en cellosonat av Mjaskovskij.

19:30: Konsert med Sveriges Radios Symfoniorkester
Solister: Paoletta Marrocu (Santuzza), Thiago Arancam (Turiddu), Giuseppina Piunti (Lola), Lucio Gallo (Alfio) och Elena Zilio (Mamma Lucia). Radiokören. Sveriges Radios Symfoniorkester. Dirigent: Daniel Harding.
1. Andrea Tarrodi: Zephyros.
2. Musikaliskt intermezzo
3. ”På Sicilien” av Pietro Mascagni.
Direktsändning från Berwaldhallen. Sänds även sön 26/2 kl 21.30

21:40-22:00: Nikolaj Mjaskovskij
Cellosonat nr 1 D-dur. Alexander Rudin, cello och Boris Berezovskij, piano. 



Läs mer om "På Sicilien", kvällens solister och Andrea Tarrodi:

Oavsett Pietro Mascagnis senare ansträngningar, och inte obetydliga framgångar, är det ändå nästan bara genom "På Sicilien" (Cavalleria rusticana) som han är ihågkommen i dag. Orkesterintermezzot som dyker upp i mitten bör vara ett av alla tiders mest spelade stycken. Den oerhört dramatiskt koncentrerade och effektiva enaktaren skrevs för en tävling anordnad av den berömde förläggaren Sonzogno, och den sopade banan med konkurrenterna. Mascagni beskrev senare hur de entusiastiska publikreaktionerna vid uruppförandet i Rom 1890 närmast skrämde honom genom sin våldsamhet. Tonsättarens vänner Giovanni Targioni-Tozetti och Guido Menasci stod för librettot. Effektivt är ordet igen, hörde jag också såpa? Den litterära förlagan håller nog onekligen lite högre kvalitet. Kortnovellen Cavalleria rusticana av sicilianarnas sicilianare, Giovanni Verga (1840-1922), är ett under av våldsamt men elegant historieberättande på mycket litet utrymme. En hårdkokt samhällsskildring, av en liten värld dominerad av maffia och hederskultur, även om det på ytan bara rör sig om ett hett svartsjukedrama. Då det blev dags för en Gudfadern modell III fick den här operan en viss betydelse i filmen. Kändes säkert hemtamt.

Det är påsktid i en siciliansk by cirka 1880. Den unge soldaten Turiddu, nyss hemkommen från tjänst, sjunger en siciliana ämnad åt hans gamla kärlek Lola. Det är bara det att Lola gått och gift sig med åkaren Alfio, och att Turiddu tytt sig till Santuzza, som blivit ohjälpligt kär och plågas av hans nyväckta intresse för Lola. Santuzza uppsöker Turiddus mor Lucia för att tala om saken. På påskdagen samlas hela byn kring kyrkan. Turiddu vill inte veta av Santuzzas vädjanden, utan följer Lola till mässan. Santuzza utslungar en förbannelse över Turiddus påskdag. När Alfio dyker upp berättar hon i sin förtvivlan för honom om otroheten. Detta kräver hämnd. Folk strömmar ut ur kyrkan, med påskfirande i blick. Turiddu bjuder in sina vänner - och Lola - på ett glas gott vin, som man säger. Även i operans värld blir det snarare tio. Alfio infinner sig, men avvisar bryskt dryckeserbjudandet. Turiddu inser att utmaningen är ett faktum, och visar att han står till förfogande på traktens sedvanliga sätt: En omfamning, samtidigt ett bett i Alfios högra öra. Han tar ett vindrucket farväl av sin mamma, och ber henne ta hand om Santuzza. Knivduellen äger rum, Alfio dödar Turiddu. Lucia och Santuzza bryter samman. Folksamlingen växer sakta kring dramats olika offer.

Italienskan Paoletta Marrocu tillhör dagens stora sopraner, firad gäst på scener som La Scala, Wiener Staatsoper och Deutsche Oper Berlin. Rollerna inkluderar förutom Santuzza exempelvis titelrollerna i "Turandot", "Tosca" och "Manon Lescaut", Minnie i "Flickan från Västern" och Lady "Macbeth i Macbeth".

Brasiliansk-italienske Thiago Arancams debutrecital på La Scala för sju år sedan satte fart på turnerandet i Europa och USA. I Berwaldhallen jublade man åt hans Canio i Pajazzo 2010, han debuterar på Stockholmsoperan som Cavaradossi i Tosca i sommar. 2013 blir det bland annat Des Grieux i "Manon Lescaut" på Semperoper i Dresden med Christian Thielemann, 2014 samma roll med Simon Rattle i Salzburg.

Italienskan Giuseppina Piunti har en rad framgångsrika säsonger på europeiska operascener bakom sig, i ett ovanligt brett spektrum av roller både inom och utom allfarvägarna. Som Lola i "På Sicilien" debuterade hon på La Scala i fjol.

Hennes landsman Lucio Gallo har framträtt i världens främsta operahus och konsertsalar, med dirigenter som Abbado, Barenboim och Haitink. De stora Mozart och Rossini-rollerna har han sjungit, liksom en rad av de viktigaste Verdi-, Wagner- och Puccini-karaktärerna.

Italienskan Elena Zilio har också hörts världen över, på Covent Garden, Bayerische Staatsoper och så klart på alla hemlandets stora scener. Hon har samarbetat med dirigenter som Giulini, Mehta, Muti och Pappano. Mamma Lucia sjöng hon senast i fjol på La Scala.

Andrea Tarrodi är Vårens tonsättare 2012 i Berwaldhallen, varmt uppskattad för sin unika klangkänsla och starka berättarförmåga. Zephyros från 2009 segrade i Uppsala Tonsättartävling och uruppfördes av Uppsala Kammarorkester året efter. Inspirationen är Dan Anderssons dikt Sång till västanvinden: Åh, dansa, sommarstorm med vilda orglars brus. Zephyros var de antika grekernas namn på västanvinden. Ursprungligen tänkte man sig att denne, liksom de andra vindarna, uppträdde i hästgestalt. I poesin förebådar västanvinden ofta våren - och otroligt vacker musik har det blivit!

Text: Gunnar Lanzky-Otto
Texten publicerades ursprungligen på Berwaldhallens hemsida