Li Andersson. Kuva: Mikko Mäkitalo
Två sverigefinnar upptäcker Finland - del 5

Rasismen mer öppen och grov i Finland

Lyssna på finska: Del 5: Den finländska rasismen
21 min

Som svensk har man ofta en föreställning om Finland som ett mindre tolerant och mer främlingsfientligt land än Sverige. I femte avsnittet av Två sverigefinnar upptäcker Finland tar Mikko och Ramin reda på om detta stämmer, och i sådana fall, hur den finländska rasismen egentligen ter sig.

Amir Hassan är egenföretagare, bosatt i Helsingfors. Han kommer ursprungligen från Somalia och flyttade till Finland när han var sju år gammal. Själv betraktar han sig som finländare, men upplever att omgivningen har en annan åsikt.

- Det händer att jag sitter på bussen och någon skriker ”åk hem” och använder n-ordet. Det är svårt att vara utlänning i Finland, eftersom vi är så få, suckar Amir.

Amir hanterar rasistiska påhopp genom att försöka ignorera dem, samtidigt som han drömmer om att få flytta till ett annat land. 

Sisuradios utsända konstaterar att det är enkelt att märka skillnaden. I Finland är jargongen grövre, det pratas och skämtas om invandrare med en hård ton. Rasismen är mer öppen än i Sverige. Den stannar heller inte bara på bussar och nattliga gator, utan har även funnit sin väg in i riksdagen. Amir Hassan berättar om riksdagsledamöter som skäller ut människor på grund av hudfärg och religion, utan att någon ingriper eller säger emot.

- Politikerna får säga vad de vill. Det förs ingen dialog bland folket. I Sverige tar media reda på saker, och människor reagerar och diskuterar. Här i Finland finns det inga gränser för vad politiker kan yttra, på samma sätt som det finns i Sverige.

Detta känner 24-årige Denise igen. Hon är halvfinne och halvkurd, i dag bosatt i Stockholm. Denise har erfarenheter av rasism från både Sverige och Finland, men menar att rasismen i Finland är råare och att påhoppen kommer oftare än i Sverige. Precis som Amir har Denise märkt att omgivningen reagerar lättare i Sverige och inte blundar för rasismen.

- Om något rasistiskt händer i Sverige anordnas det direkt manifestationer och alla reagerar. Man talar mer om rasism och kunskapen och medvetenheten om andra länder är större.

I Finland har de rasistiskt motiverade hatbrotten ökat under senare tid och många talar om en förändring i diskussionsklimatet, säger Li Andersson, en av författarna till boken Extremhögern i Finland och ordförande för Vänsterpartiets ungdomsförbund. Utvecklingen är svår att mäta, men Li menar att flera aspekter tyder på en pågående samhällsförändring. 

- Ett tecken på en samhällsförändring är att människor plötsligt har blivit intresserade av en revolutionär nationalsocialism. Finska motståndsrörelsen som grundades 2008 har vuxit stabilt och fått mer utrymme och synlighet än förut.

Ett annat tecken på en samhällsförändring är det ökade stödet för Sannfinländarna, som i dag är det tredje största partiet i Finland. Så mycket som cirka 20 procent av finländarna röstar på partiet. I Sverige anses partiet vara en motsvarighet till Sverigedemokraterna. Enligt Li Andersson är jämförelsen enbart delvis berättigad.

- Ur ett historiskt perspektiv har dessa partier olika bakgrunder. Sannfinländare har sina rötter i det agrarpopulistiska Finlands landsbygdsparti, och har fortfarande starkt stöd på finska landsbygden. Man kan säga att det inom Sannfinländarna finns två falanger. Dels får partiet stöd från landsbygdsfolk, som ser Sannfinländarna som ett parti för vanliga människor. Dessa väljare fokuserar snarare på arbetsmarknads- och socialpolitiska frågor än på invandrarfrågor. Dels får partiet stöd från invandringskritiska personer, likt de som röstar på Sverigedemokraterna.

I Sverige är cirka 15 procent av befolkningen födda utomlands, medan siffran i Finland är betydligt lägre, nämligen 4,4 procent. Li Andersson menar att andelen invandrare kan påverka människors attityder.

- I Finland finns det inte så många invandrare och när människor inte har erfarenheter av mångfald, kvarstår fördomarna. Utan erfarenheter får man heller inte kunskap. Exempelvis fick Sverigedemokraterna också mest röster i områden och statsdelar där det bara finns ett litet antal invandrare.

Li Andersson påpekar dock att även svenskars föreställningar om finländare kan vara en delförklaring till den, i Sverige rådande, bilden av finnar som främlingsfientliga.

- Det handlar också om fördomar mot finnar – att landet är fullt av ensamma, arga och alkoholiserade män på landsbygden. Visst är Finland isolerat från resten av Europa, med sitt läge ”bakom Östersjön”. Finland är ett litet land, långt borta och även språket avgränsar oss från resten av Skandinavien. Allt detta späder på föreställningen om finnar som främlingsfientliga och rädda för allt som är nytt och annorlunda.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".