Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Nyheter, nöje och identitet ur ett sverigefinskt perspektiv
Sisu-nyheter

Manliga yrkeshögskolestudenter mest invandringskritiska

"En del kan tänka sig att använda våld"
2:24 min
Foto: Anders Wiklund/Scanpix

Av högskolestudenter i Finland är män som studerar i yrkeshögskolor mest invandringskritiska och villiga att stänga landets gränser. Det visar en ny forskningsrapport.

En tredjedel av de finländska högskolestudenterna förhåller sig positivt till invandringen, men forskare är oroliga över en relativt stor grupp av studenterna, totalt 12 procent, vars attityder till invandringen är mycket negativa.

- Den mest negativa gruppen består i huvudsak av män som studerar vid landets yrkeshögskolor. Jag vill inte skapa skräckbilder, men en del av svarspersonerna i denna grupp har angett att de till och med kan tänka sig att använda våld, säger Ismo Söderling, chef för Migrationsinstitutet i Åbo.

Politisk tillhörighet påverkar

Migrationsinstitutet i Åbo har kartlagt attityder till invandringen bland högskolestudenter i rapporten Etnobarometern 2013. Rapporten visar att politisk  tillhörighet spelar roll. Mest kritiska till invandringen är högskolestudenter som röstar på det regerande Samlingspartiet samt oppositionspartiet Sannfinländarna. Svenskspråkiga högskolestudenter samt de som röstar på miljöpartiet de Gröna  och Vänsterpartiet är mest positiva till invandringen.

Kvinnor mer positiva

Kön, studieinriktning samt klassbakgrund är variabler som dock påverkar mest på högskolestudenternas attityder. Mest invandringskritiska är män som studerar vid yrkeshögskolor, har växt upp på landsbygden och vars föräldrar är lågutbildade. Mest positiva till invandringen är lite äldre kvinnor som studerar vid universitet och som har växt upp i större städer.

- En tredjedel av svarspersonerna förhåller sig positivt till invandringen och det är glädjande att det är en så pass stor grupp. Dessa personer är högutbildade, lite äldre än andra och de har mycket internationella kontakter, vänner som har utländskt ursprung samt har ofta själva bott utomlands, berättar Söderling.

I undersökningen svarade drygt 15 000 finländska universitets- och yrkeshögskolestudenter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".