Vitryska författare ute i kylan

Igår kväll framträdde fem stycken vitryska författare på Författarnas hus i Stockholm. Det hade varit svårt för dem att göra samma sak i hemstaden Minsk, inte för att de är oppositionella utan för att de tillhör det vitryska författarförbundet. Deras organisation har nyligen stämplats som oppositionell verksamhet av regimen som istället grundat ett nytt författarförbund med lojala medlemmar. Så nu finns det två konkurrerande vitryska författarförbund. Kulturnytts Fredrik Wadström träffade några av de som nu hamnat i kylan. Han gjorde det i samband med en uppläsningsafton i Stockholm.

Poeten Valiantsina Aksak läser sin dikt ”Chagalls kolorit” på vitryska. När det gäller maktkampen inom kulturlivet i Vitryssland är det just språkfrågan som blivit den främsta frontlinjen. Grundlagen likställer visserligen numera vitryska och ryska som landets officiella språk men myndigheterna kräver att alla ska hålla sig till ryska. Därför har vitryskan automatiskt blivit ett oppositionellt språk. Författaren och journalisten Uladzimer Arlou säger att han önskar att författare inte ska behöva bli indragna i den här sortens politiska strider, men i ett ofrihetens samhälle är det omöjligt att undkomma.

Frågan om konstnärens roll i förhållande till makten är ständigt närvarande, säger Uladzimer Arlou. Han berättar att de cirka 500 medlemmarna av det gamla författarförbundet inte längre tillåts besöka skolor och universitet för att berätta om sina verk. Och den byggnad som de tidigare samlades och organiserade olika evenemang i är de nu avhysta från. De har inte ens rätt att hyra den för sina sammankomster.

Författaren Barys Pjatrovitj är redaktör för den enda kvarvarande vitryskspråkiga litterära tidskriften och han tycker sig märka tidsandan på texterna de får in.

Litteraturen i Vitryssland har på senare tid blivit mer konstnärligt inriktad, säger Barys Pjatrovitj. Också när en författare beskriver konkreta händelser och fakta silas det ofta genom den egna personliga upplevelsen. Och trots trycket mot det vitryska språket får Pjatrovitj långt fler bidrag skrivna på just vitryska än vad de hinner publicera i tidskriften.

Valiantsina Aksak säger att valet att skriva på vitryska handlar om en livshållning och att hävda sin rätt.

Fredrik Wadström

fredrik.wastrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".