Edvard Persson på museum

På Teatermuséet i Malmö pågår just nu en utställning om Edvard Persson, ”Stjärnan från Mjölnaregatan”, den gata i Malmös arbetarkvarter där han föddes 1888.

”Jag har bara sett en enda Edvard Persson-film och det var en dag när jag längtade efter någonting riktigt, riktigt svenskt”. Så sa Greta Garbo, och det är ett av många citat fastnitade på Teatermuséets väggar. Ett annat, signerat Mikael Katz i Expressen 1945, lyder: ”Edvard

Persson har mer än de flesta här i landet bidragit till att söva svenska folkets självkritik och upphöja den bräkande idyllen till livsideal”.

Att ströva omkring på utställningen är att ge sig in på minerat område. Vågar man låta sig lockas av ”Stjärnan från Mjölnaregatan” och hans skånska gemyt? Jag vågar. Här får man ju som bonus en inblick i ett stycke svensk teater- och filmhistoria och här blixtrar delar av 1900-talet förbi i de skärvor av verkligheten som till exempel ”Kalle på Spången” ger, filmen som under andra världskriget i Danmark användes som symbol för motståndet mot den tyska ockupationen. På ett foto ser vi Edvard i glatt samspråk med den danske statsministern Thorvald Stauning.

Man kan titta och känna på den resväska Edvard Persson hade med sig under den Amerikaresa 1946 som inleddes med ett bejublat uppträdande på Carnegie Hall i New York, fortsatte till svenskbygderna kring Chicago och Minneapolis – ”meet Edvard Persson in person” som det står på affischen - och slutade i Hollywoods filmateljéer där Edvard och Stig Olin fick träffa den legendariske filmregissören Cecil B De Mille.

I Staterna passade man också på att spela in en långfilm, ”Jens Månsson i Amerika”, med manus av Hasse Ekman och journalistlegenden Carl-Adam Nycop och i utställningens glasmontrar kan man se originalmanuskripten till alla de Edvard Persson-filmer som skrevs av journalisten och författaren Henry Richter.

Men det som berör mest är bilderna från Edvard Perssons tid som operett- och komediskådespelare på Hippodromteatern i Malmö, bilderna på Edvard och Maja Cassel i ”Kyska Susanna” 1925 och med Jullan Kindahl i ”Med Amor vid ratten” 1929, Jullan Kindahl som på 50-talet krönte sin långa karriär som komedienn med den finurliga fröken Agda, Victor Sjöströms hushållerska, i Bergmans ”Smultronstället”.

En sensuell nakenbild av Edvards hustru, skådespelerskan Mim Ekelund, från föreställningen ”Med rullebör och tollabössa” på Hipp 1936 fungerar som kontrast till en något annorlunda förförisk Regina Lund i ”Demonernas port” , den våldsamma nutidspjäs i Quentin Tarantino-stil som just nu spelas på Hipp i Malmö. Hipp som ligger snett emot Teatermuséet och som Edvard från sin utställningsaffisch ses blicka mot. I dagens värld hade han nog inte riktigt känt sig hemma.

Lars Lönroth

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".