Riksidrottsmuséet återinvigt

Lördagen den 16 juni återinvigs Riksidrottsmuseet i Stockholm. Efter att ha fört en något anonym tillvaro i skuggan av Globen under några år har man nu flyttat ut till Telemuséets gamla lokaler på Djurgården i Stockholm.

Gunnar Bolin har besökt det nya museet.

En gigantisk kanot från 1912, Susanne Lanefelts trikåer och Moranisses luva. Gud ske pris - riksidrottsmuseet har öppnat!

Jag får väl tillstå som så ofta vid pressvisningar - allt var inte riktigt klart. Men helheten syntes gott och väl så - på historikerprosa: Vilken berättelse om idrotten ska vi besökare ta med oss hem?

Eftersom det är rörelsen som presenterar sig själv så är det inte några utförligare filosofiska problematiseringar som dominerar, nej hit ska idrottsälskarna lockas, och känna igen sig.

Bredden, handikappidrotten, kulturen och idrotten, dopningen allt finns representerat men det är ändå eliten och de klassiska idrottsögonblicken i ljud och bild som är det klibbiga dragplåster man hoppas ska få besökare att söka sig till Djurgården och till just idrottens museum.

Alla som njutit av stopptid - arkivgräven som kommer efter sportspegeln på söndagskvällarna i SVT, alla vi får vårt lystmäte av nostalgi och ofrivillig komik till exempel med militäriska ensamma gymnastiserande män eller skrivmaskinsskrivande kvinnor som viftar med armarna i grupp ur gamla journalfilmer. Och så givetvis Erik Lemming Ivar Johansson Ingo Stenmark Borg Ravelli och alla de andra. Idrottens museum är ett återupplevelsens museum. Lite snopet att det inte fick plats med något mer av ”varför”, eller åtminstone ”hur då”? Men vi idrottsnördar blir ju sittande tittande...

Gunnar Bolin

gunnar.bolin@sr.se