Big girls don't cry

Under Göteborgs Filmfestival i slutet av januari visades den i Berlin bosatta svenska filmregissören Maria von Helands debutfilm "Big girls don't cry" Den fick en hel del uppmärksamhet och går i mars upp på den vanliga repertoaren. Filmen handlar om två 17-åriga tjejer i Berlin, om deras familjer, kärlekstrubbel och kanske allra mest om deras vänskap.
I vissa vänrelationer är det tydligt att En bestämmer. Att ens idéer är roligare, att ens hem är kuligare att vara i, att det blir lättare för alla om en får vinna lekar eller spel. Berättelsen om Kati och Steffi handlar om detta. Om kyliga Steffi som tror sig ha rätt att bestämma och om den blygare Kati som först inte tror sig tuff eller modig eller smart nog att säga ifrån och stå på sig. Men livet snurrar fort och förvirrat när man är ung och Berlin sjuder av lockelser och faror. Till sist handlar flickornas vänskap om att överleva. Att veta vad man står för, vem man är. Maria von Helands debutfilm är osentimental och helgjuten, för hon har hittat det där sjuttonårsläget - där känslorna ligger utanpå, föräldrarna är fienden och svaren borde vara enkla. Elin Claeson
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".