Tillbaka till Värmland

Regissören Ulf Malmros har sagt i intervjuer att han nu äntligen har vågat närma sig sin barndoms Värmland och de figurer som han växte upp med. Malmros gjorde sig känd som en egensinnig regissör med teveserierna "Rapport till himlen" och "Silvermannen". Färgstarkt bildsatta med finurliga manus. På senare år har han dock ägnat sig åt långfilmer och idag har hans senaste alster premiär, "Smala Sussie".
INSLAG: (ljudill.) [Duration:0:25] Men vad skulle väl kunna hända Smala Sussie? Nu har väl ändå tristessknarkandet stigit henne åt huvudet? För vart ska hon ta vägen? Ska hon kanske leta upp den virile Banarne vars besök i folkparken hon inte kan glömma? Eller ska hon åka till brorsan i Stockholm? Fast någonting händer faktiskt Smala Sussie - något som får hennes bror Erik att återvända hem till Bruket för att leta. Något som sätter orten i gungning, som leder till ond bråd död, som får stumma att tala och tvångskommenderade poliser att mutas med Gott och Blandat. Erik berättar allt - från början - när han sitter på den lokala pizzerian och blir förhörd av en stentuff komissarie. Och den historia som växer fram är allt annat än ordinär. Den bistre komissarien frågar upprört: varför berättar du det här, vilka är de här kufarna - de är ju inte kloka, vad har de med saken att göra. Och Erik svarar att "nä men de är inte konstiga, egentligen". Vid första anblicken skulle man nog lätt kunna stämpla karaktärerna som rejält udda eller som riktiga orginal - allihop. Men de växer, de blir verkliga och självklara; i den värmländska bruksmiljön, i sina liv. Ulf Malmros känner dem och de som förnämligt spelar dem känner dem och jag som tittar inser att jag också känner dem. Och känner ömhet för dem. Ömhet - i en gangsterkomedi - går det ihop? Ja, eftersom Ulf Malmros snabbt gör det klart för oss att i hans värld är det mesta möjligt - och tillåtet. Då accepterar man strax egenheterna. Snabbheten i berättartempot, kameraåkningarna, de otaliga filmreferenserna, historiens absurditet. Och konstigt nog känner man sig faktiskt hemma. Elin Claesson
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista