gratisböcker

Förlag skänker böcker för miljoner

Svenska förlag skickar ut böcker för miljontals kronor till landets redaktioner. Helt gratis. För det handlar om recensionsexemplar.
   En stor redaktion kan få runt 25 gratisböcker om dan, men bara en bråkdel av böckerna resulterar i recensioner eller inslag.

Kulturnytt har undersökt gratistraditionen: hur många böcker handlar det om, var hamnar de egentligen och hur ser förlagen på utskicken?

– Det finns inget marknadsföring som är så bra som när folk har fått en bok, läst den och frivilligt berättar om sin läsupplevelse. Därför tror jag många förlag är generösa med friex, säger Svante Weyler.

Han är förläggare och skickar ut mellan 50 och 100 exemplar av varje bok, och med en utgivning av runt 15 titlar per år blir det ungefär 1000 böcker. Det större förlaget Albert Bonniers skickade förra året ut 20-30 000 gratisböcker till journalister.
   Det är en dyr hantering, där posten tjänar mer per skickad bok än vad författaren normalt får. Men som Svante Weyler säger, det bästa sättet att göra reklam för en bok är att den blir läst.

Brutus Östling som driver förlaget Symposion har dock blivit mer restriktiv med utskicken.

 – Vi skickade ut mer förr, tidningarna recenserade mer då. Men vi fick ju också förfrågningar från privatpersoner som påstod att de var recensenter, men som bara ville utöka sin bokhylla, säger han.

Och när Albert Bonniers häromåret gav ut Lars Noréns dagböcker ville plötsligt varenda journalist ha ett exemplar för att se efter om de själva var omskrivna i skandalboken. Då satte förlaget stopp, det var tydligt att beställarna var långt fler än de planerade recensionerna.

Är det så att journalister missbrukar systemet med recensionsexemplaren?

 – Det är klart att det alltid finns de som utnyttjar det här, men vi pratar med varandra på förlagen så vi vet precis vilka de är. Det är fascinerande vilka som återkommer år efter år, säger Anna Tillgren PR- och informationsansvarig på Albert Bonniers förlag.

Några namn på vilka som försöker snika åt sig böcker vill hon inte lämna ut. Men Svante Weyler kan också berätta att man på förlagen känner till tiggande journalister.

– På det här lilla förlaget har jag inga erfarenheter av det, men när det gäller större förlag så är det självklart att det förekommer en sorts missbruk. Men det är ju bara för förlaget att säga nej, det finns ju ingen skyldighet att skicka böcker, säger han.

Alla dessa böcker som skickas till journalister och kritiker, var tar dom vägen? Vissa lever sitt liv som hyllvärmare på redaktioner och hemma hos folk, för att sen kanske bytas in eller säljas till antikvariat. Vissa böcker säljs ganska omgående.

– Jag har själv gått in på antikvariat och sett att de skyltat med "recensionsexemplar säljes". Det känns inte sjysst. Det finns ju de som systematiserar det här, säger Anna Tillgren.

Men varför är det så självklart att journalister ska ha gratis böcker? Vore det inte bättre om redaktionerna betalade för de böcker de vill skriva om?
   Ingen av förläggarna gillar den idén.

– Det är en dum idé. Då skulle inga smala böcker ha en chans, redaktionerna skulle bara köpa in de stora kanonerna, säger Brutus Östling.

Svante Weyler håller med.
– Det skulle entydigt gynna de stora och rika förlagen.

Sofia Olsson/SR Kulturnytt
sofia.olsson@sr.se

MER OM GRATISKULTUREN