Carl Henrik Fredriksson chefredaktör för Eurozine © Eurozine
Muren som föll

Eurozine tar temperaturen på debatten

20 år efter murens fall förs en debatt om skuld och ansvar som får bränsle varje gång nya uppgifter dyker upp ur de gamla östeuropeiska arkiven. Som chefredaktör för nätportalen Eurozine.com har Carl Henrik Fredriksson en unik koll på den europeiska kulturdebatten från sin redaktion i Wien.

 – När arkiven öppnas och information om vem som gjorde vad före 1989 dyker upp så blir det tydligt att detta årtal inte bara är ett historiskt år av frigörelse utan också representerar ett verkligt dilemma i de forna öststaterna. Och det är inte alldeles klart vilket sätt att hantera denna problematiska historia som kommer att slå igenom.

Man kan se det i diskussionen om den tjeckiske författaren Milan Kundera, som anklagas för att på 50-talet ha angivit en antikommunistisk landsman, säger Carl Henrik Fredriksson.
   Även om det inte är säkerställt att dokumentet i Kundera-affären är äkta, så pekar det just på det här dilemmat: hur ska man hantera sitt problematiska förflutna? En rapport ur polisarkivets gömmor dyker upp och sätter en person eller händelse i nytt ljus. I de flesta länder går utveckligen mot att arkiven öppnas. Men inte utan mothugg. 
   I Polen, till exempel, manar den gamle solidaritetshjälten Adam Michnik till försiktighet, eftersom de här historiska dokumenten kommer att kunna användas i dagens debatt för att smutskasta obekväma politiska motståndare.
    – Överallt förs hårda debatter om hur man kan se till att människor med ett förflutet i den gamla partiapparaterna och säkerhetspolisen inte också ska ta plats i de politiska systemen. I Bulgarien och Rumänien sitter många från den gamla nomenklaturan där i ledande positioner. I Polen och forna Östtyskland ser det lite annorlunda ut, precis som i Tjeckien eller Slovakien. Men debatten är oerhört hård och livlig.

Carl Henrik Fredriksson var med och startade Eurozine 1998. I elva år har de samlat, översatt och publicerat artiklar från hela Europa. Vid tioårsjubileet av Berlinmurens fall såg debatten något annorlunda ut än vad den gör idag, säger Fredriksson.
   Då handlade det mycket om att uppmärksamma de hjältedåd som präglade 1989. Och för tio år sedan var ett medlemskap i EU en dröm och ett mål för många av östeuropas länder. Nu är de flesta medlemmar sedan några år och yran har lagt sig. Man inser att EU inte är den paradisiska vägen utan att hårt arbete kvarstår.
   – I dag handlar det nog mer om att försöka komma fram till ett ansvarigt sätt att hantera arvet efter 1989. Hur tar vi de sista stegen mot ett öppen samhälle? För tio år sedan handlade det nog mer om att konstatera: vi är inte längre slutna samhällen. I dag har insikten kommit att vi är inte heller - än -, är öppna samhällen.

Hugo Lavett, SR Kulturnytt
hugo.lavett@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".