Eli Levén Foto: Märta Thisner
litterartur

Känslan huvudperson hos Eli Levén

Eli Levén är en debutant som det pratats om i förväg. Hur det var flera förlag som ville ha hans manus, hur hans debutbok spås bli en queerlitterär boom under 2010. Nu är boken här, med titeln hämtad ur en låt av amerikanska popgruppen Bright Eyes: Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats.

De senaste sju åren har jag väl läst alla svenska debutanter. Eli Levén gör på ett vis som många andra nykomlingar: Skalar bort. Kvar blir i det här fallet 158 sidor, genomstungna av författarens kritiska blick. Bortsuddad är precis som hos andra Den Stora Bilden. Den som kunde ha varit samhället utanför persiennen, bögvärldens karta eller huvudpersonens familjebakgrund. Allt detta i stort sett utraderat. 

Kvar är en trasa, en transa, en människa, Sebastian. Han som fått namnet av Sankt Sebastian, den plågade med pilar i kroppen som fått mer än en bög att gå igång. En sliten, stum bild Eli Levén vill förmå att tala. Genom att plocka in honom i sig själv. Vem var det som skar sig i händerna när han var elva? Vem spydde upp chipspåsarna och glassen? Det helgon alla barn kanske är. Eller en liten skit som behövde martyrskapet för att bli speciell. Det tar en hel bok för den här ynglingen att säga: Här står jag. Inte Sankt. Bara Sebastian.

Killen som blöder från rumpan, som om han hade mens. Killen som blir av med lite tomhet när mun och anus fylls upp av män.

Jag har funderat en del på böcker som är uppbyggda som den här. Där Känslan, oftast motstridig, ofta tomhet, nästan är huvudperson. När är en sådan episodisk roman som starkast? Kanske när Känslan, Det Uppslukande Tillståndet naturligt hör ihop med människors handlingar och rörelser. Ta scenen där Sebastian träffat sin Andreas. Rusiga av förälskelse snavar de runt på gatorna, GÖR det där som förälskade gör, går och shoppar på Åhléns och tittar på husgeråd. Det är mot bakgrund av nästan klassiska scener Eli Levén plötsligt vet exakt hur han själv ska skriva. Sebastian ska inte köpa någon bakmaskin. Han ska dra i sig droger och bli påsatt på toaletten. Det är i de scenerna, i författarens ärliga motstånd mot det förväntade, hans bok har ett riktigt eget liv.

Marie Lundström, SR Kulturnytt
marie.lundstrom@sr.se


Share

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".