Svenska operahus - värld utan mångfald

De som i dag besöker svenska operahus är i hög grad en svensk helvit publik. På Göteborgsoperan har en försvinnande liten del av publiken en annan kulturell bakgrund än den svenska.
- Det är ungefär som i Australien där man inte har några rasproblem eftersom man inte atr in några från andra länder, det är helt vansinnigt. jag har personligen inte sett någon kvinna med slöja på operan, i operans foajé. Det kan ha funnits fär det vet jag inte, men jag har aldrig sett det. och vi har inga muslimska kvinnor anställda vad jag vet, så därför har vi ju naturligtvis inte problemet, säger Grith Fjeldmose som har varit operasångare på Göteborgsoperan i 22 år. Av 8000 människor som abonnerade på biljetter på Göteborgsoperan under spelåret 2001-2002 så var det bara 15 till 20 personer som hade namn som "ev. kan härledas till att man har annan etnisk bakgrund", det visar Göteborgsoperans egen undersökning Alltså 2 och en halv promille av publiken, som enligt kartläggningen i hög grad består av medellålders höginkomsttagare, som också är villaägare. Kjell Ingebretsen är operachef i Göteborg och tycker att operavärlden varit dåliga på att ta itu med problemet. - Man har inte agerat och den här problematiken har inte varit på dagordningen. Varför har det varit så? - Jag tror att det är ganska enkelt. Man har inte sett problemet. Men varför har man inte tidigare sett problemet? - Jag tror att problemet kanske inte tidigare har varit tydligt. Det kan vara problemets fel också. De nya svenskarna har ju också en tendens att inte vilja ta steget... från bägge håll. Det finns grupper där som håller oerhört styvt på sina egna kulturer och där att gå på opera eller balett inte ingår i deras egen kultur, säger operachefen i Göteborg Kjell Ingebretsen. Vare sig Norrlandsoperan eller Malmö Opera- och musikteater uppger att man någonsin undersökt vilken kulturell bakgrund publiken har. Och inte heller Sveriges nationalscen, Kungliga Operan i Stockholm, har ställt de här frågorna till publiken. - Till att börja med kan jag säga att mycket är väldigt bra av det skäl som jag nämner för dig att vi anställer artister efter skicklighet. Samma sak gäller publiken, det är internationella konstformer som finns över hela världen och då finns inte de här problemen heller i den utsträckningen, säger Lars Jonasson som är administrativ chef på Kungliga operan. Hur kan du veta att allt är okey, när du inte vet vilken sammansättning publiken har? - Jag har inte sagt att det är okey, men jag säger att för oss är det ingen stor utmaning för att vi lever i en internationell miljö. Detta trots regeringsbeslut från 2001 där det uttryckligen står att Kungliga Operan ska tillvarata en "etnisk, kulturell, språklig och religös mångfald" och att man ska "bidra till minskad diskriminering, främlingsfientlighet och rasism". - Det betyder inte att folk på operan är rasister, inte alls. Utan det är helt utanför, det finns inte, vi har inte de problemen. Är det den här kulturnycklen som Bourdieu pratar om, kan du gå på operan och assimilera dig där, är det det som är frågan, då är det riktigt allvarligt alltså. Som jag ser det så har vi helt gått tillbaka till något nationellt, eller vitt europeiskt, säger Grith Fjeldmose. Jesper Lindau
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".