Konstnären Andreas Nordvall varnar för pengar

I kulturnytts serie intervjuer om kultur i framtiden har vi fått möta en manusförfattare och en musiker som förnyat sina konstformer och nu ska vi träffa konstnären Andreas Nordvall. Han vill minska avståndet mellan producent och konsument. För att nå dit har han valt att undvika alla former av kulturinstitutioner - som gallerier och konsthallar. Istället har han som tomte delat ut tomma paket till stressade julklappshandlare på stockholms gator eller så har han hållit valupptaktsmöte för det påhittade Mellan-partiet på Sergels Torg. Nu handlar det om pengar.
- Jag håller på och tillverkar en ny serie med stämplar. Man kan till självkostnadspris köpa en sådan här stämpel och använda den till att märka sina sedlar som man köper saker för med varningstexter. Texten är "Warning money can damage your health, mind, society and enviroment". Och det är tänkt att de här sedlarna sedan ska gå ut i cirkulation. Stämpeln är gjord så att den ser rätt så officiell ut, så att den skulle kunna vara en del av sedellayouten, säger Andreas Nordvall. En hundralapp med en påstämplad varningstext som på engelska upplyser dig om pengars skadeverkan. Ja, så kan Andreas Nordvalls konst se ut. Tanken är att dom märkta sedlarna väl ute i handeln kanske kan få människor att för ett ögonblick stanna upp och reflektera över saker som just pengars makt över våra liv. Och genom att genomföra sina projekt mitt i människors vardag vill Andreas Nordvall skapa något som han har valt att kalla för deltagarkultur. - Deltagarkultur är ett samlingsbegrepp för alla typer av konstnärliga uttryck där du använder dig av deltagande som medial struktur. Det innebär att det inte finns en producent och en konsument utan konsumenten är också med och producerar så det blir ett utbyte av suggestioner. Genom att på det här sättet lite strunta i vem som är aktör och vem som är publik hoppas Andreas Nordvall att människor i högre grad ska kunna skapa sina egna berättelser med hjälp av konsten. - Vi lever hela tiden i miljöer som är uttänkta av någon annan, vi arbetar i organisationer som vi själva inte har definierat hur de ska se ut utan vi går in och jobbar på företaget och så är det så. Vi använder oss av pengasystem som vi inte har bestämt hur de ska se ut. Pengarna bara finns och ser ut på ett visst sätt och så vidare. Så om man letar efter gemensamma drag i det jag gör och uppfattningar om samhället så anser jag att fler borde deltaga i den här processen. Och då blir ju deltagarkultur väldigt viktigt i och med att det är former då folk verkligen får deltaga inom ramarna för ett verk. Och med sin deltagarkultur vill Andreas Nordvall få folk att förstå att konst även kan vara att köpa mjölk på Ica med en sedel som varnar för pengars farliga lockelser. - Om du går och tittar på en tavla som hänger på ett galleri så kan inte betraktaren förändra tavlan på annat sätt än att förändra sina tankar om tavlan. Alltså blir betraktarens intryck definierade av vad konstnären har målat. Jag föredrar att göra saker där människor själva får välja hur de ska förhålla sig till verket och till och med förändra innehållet, i och med att man själv kan agera och interagera med det som händer. Jag menar - kassörskan i butiken som får den här stämplade sedeln kan vägra att ta emot den och säga: "Nej det här är inte okej". Och det är ju mycket mer fritt och öppet än den typ av envägskommunikation som finns i de flesta konstnärliga sammanhang. Erik Schüldt
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista