Hiroshimapristagare på besök i Stockholm

I södags (15/2) delades Hiroshimapriset ut i Stockholm. Drygt 730 000 kronor som varje år går till kulturarbetare som arbetat för fred och försoning. I år gick priset till den serbiska dramaturgen Borka Pavicevic. För drygt tio år sen avsattes hon som konstnärlig ledare för Belgrads Dramateater för att hon kritiserat Milosevicregimen offentligt och startat ett Centrum för kulturell avgiftning, mot vad hon såg som regimens förgiftning av det serbiska folket. Sen dess har centret blivit en kulturell och intellektuell samlingsplats med teaterföreställningar, konst och diskussioner. Men nu är ju Milosevic borta, så behövs avgiftningscentret fortfarande? Ja, tycker Borka Pavicevic, som i går före prisutdelningen sa att hon är mycket glad att hon får Hiroshimapriset - just nu.

Lyssna på Stina Haraldssons intervju med pristagarna Borka Pavicevic och Jasmina Tesanovic, i Kulturnytt 8.54 (16/2) och 13.05 (hela veckan).

(LJUD: Borka Pavicevic berättar)

Efter att premiärminister Zoran Djindjic mördades så har dom nationalistiska krafterna kommit tillbaka, berättar Borka Pavicevic. Serbien fick en demokratisk regering, men vi tog inte tillräckligt med avstånd från Milosevicregimen, säger hon. Hennes förhoppning är att Hiroshimapriset kommer förtydliga att det fortfarande finns människor som tänker fortsätta kämpa emot dom nationalistiska krafterna.

I går delades också Hiroshimafondens särskilda hederspris ut. Dels till dramatikern Biljana Srbljanovic, som bland annat haft två pjäser uppförda i Sverige: ”Belgrad - Familjehistorier” och ”Ana Simovics bröst” - eller röst - b:et i bröst i parentes. Dels till Jasmina Tesanovic, också dramatiker, som bland annat grundat Serbiens första feministiska tidskrift. Hon arbetar just nu på en bok ihop med Nuha Al-Radi, som blev känd för den dagbok hon skrev under Gulfkriget och sen publicerade. Under Natobombningarna i Serbien skrev även Jasmina Tesanovic en dagbok som hon gav ut. Efter det tog Nuha Al-Radi kontakt och sen dess har dom brevväxlat. Och Jasmina Tesanovic menar att deras erfarenheter från Belgrad och Baghdad har mycket gemensamt.

(LJUD: Jasmina Tesanovic berättar)

Inre förtryck av diktatorer, isolering utifrån med västvärldens sanktioner - olika kulturer med med stora likheter förenade oss, berättar Jasmina Tesanovic. Det var privata brev, kvinnor som skriver om sina vardagsliv, inte några officiella politiska åsikter, säger hon. Om några månader ska hon träffa sin medförfattare för första gången vid en uppläsning i Barcelona i Spanien. Och dom har fortfarande mycket gemensamt: vad gör man när diktatorn är borta och det internationella samfundet ger sig av? Det finns material till ännu en bok, tror Jasmina Tesanovic.

(LJUD: Jasmina Tesanovic berättar)

Boken, som består av brevväxlingen mellan Jasmina Tesanovic och Nuha Al-Radi heter ”The Globalization of Evil”, alltså Ondskans globalisering, och den kommer ut i vår.

Stina Haraldsson

stina.haraldsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".