Kultursponsring

Konstelever nya favoriter för näringslivet

Konsten och näringslivet ska komma varandra närmre, det är ett av syftena med det konstnärliga campus som väntas stå klart i Umeå nästa år. Men företag har redan visat intresse för konstnärerna. Går man in i ett av de centralt belägna tryckerierna i staden möts man av ett dussintal konstverk i form av fotografier och installationer.

– Den här utställningen är gjord av några av konsthögskolans elever. De har presenterat idéer själva och vi har hjälpt dem att göra den här utställningen i våra lokaler, säger Jonas Forsberg, delägare i tryckeriet.
– ­­Vi vill ju naturligtvis att det ska vara någonting som kan produceras av oss och att det ska ha någon form av koppling till vår verksamhet.

Jonas Forsberg säger att samarbetet med konsthögskolestudenterna både lockar in nytt folk och fungerar som en slags utbildning för de anställda.
– Konstnärernas arbeten hjälper ju oss att prova sådant vi inte skulle ha provat annars, och det använder vi ju sedan i vår verksamhet.

En av eleverna som har ställt ut på tryckeriet är Johanna Hästö, hon är generellt kritisk mot att företagen närmar sig konsthögskolan, men just den här utställningen ser hon som ett positivt exempel.

– Jag övervägde saken, så klart, men just i det här fallet kändes det som något sympatiskt. Medan man går på skolan tycker jag att man inte ska vara köpt. Man ska ha en möjlighet att fritt kunna utvecklas, säger Johanna Hästö.

Samarbetet med näringslivet är på inget sätt unikt för Umeå. Till exempel har man på Konstfack i Stockholm ett projekt för att koppla ihop eleverna med olika företag inom vården, och precis som på konstnärligt campus finns där så kallade inkubatorer som ska stimulera egenföretagande bland konstnärer.

Britta Lundgren, dekan på humanistiska fakulteten i Umeå, ser inga nackdelar med samarbeten mellan konsthögskolan och privata företag. Tvärtom tror hon att marknadens mekanismer kan garantera konstens integritet.

– Konsten är en ganska unik verksamhet, och om den skulle vara köpt eller upphandlad av några andra typer av intressen än det konstnärliga skapandet så blir den ganska meningslös, och då kommer det inte att finnas någon efterfrågan på den, säger Britta Lundgren.

Johanna Hästö är inte lika lugn, hon tycker redan att näringslivets inflytande har gjort sig påmint i byggandet av den nya skolan.

– Man säger att vi ska ha ett kreativt campus där studenter ska mötas över de olika utbildningarna, men vi har samtidigt inte tillgång till varandras skolor eftersom de är låsta. Man bygger en kommersiell lunchrestaurang där man tycker att studenterna ska träffas, men det är inte vi studenter som kommer att ha råd att äta på den här restaurangen, säger Johanna Hästö.

– Inom det här större konstnärligt campus känner jag en ganska stark oro över vilken typ av miljö jag kommer att behöva vistas i, säger Johanna Hästö.