Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Biblioteken skär ner över hela landet

Publicerat onsdag 24 mars 2004 kl 11.31
På biblioteket Arkivfoto: Lars Epstein/PRB

Över hela landet skärs det nu ner på biblioteken, det visar en granskning av biblioteken som Kulturnytt gjort. Det är den dåliga kommunala ekonomi som nu letar sig in i läsesalar, sagorum och fram till utlåningsdiskar. Knappt 7 av 10 folkbibliotek får i år mindre pengar i budgeten än förra året.

- Vi har sett på de senaste tre åren när det gäller personalen en nedskärning på 40 procent på personalstyrkan totalt på folkbiblioteken. Vi hade ett huvudbibliottek och tre filialer och nu är en av de filialerna nerlagd, säger Amelie Schenström som är bibliotekschef i Nynäshamn

- I år ska vi spara 1,2 miljoner kronor och det innebär att vi sparar cirka 22 procent på bokanslaget, tjänster och kompetensutvecklingspengar. Ja, det känns ju inte bra, säger Ingrid Lundmark, bibliotekschef i Örnsköldsvik.

- Vi har fått stänga ett filialbibliotek och under en femtonårsperiod har det lagts ner fyra stycken filialbibliotek i Solna och nu finns det ett kvar, säger Barbro Borg, bibliotekschef i Solna

Över hela landet pressar nu en dålig kommunal ekonomi budgeterna för folkbiblioteken. I värmländska Degerfors ska femtio procent av personalen bort på biblioteket. I Kalix försvinner fem procent av budgeten och personal får gå. I Lund läggs Modellbiblioteket läggs ner, personal får gå och det blir minskade inköp.

Av 133 bibliotek som svarat på Kulturnytts frågor om det ekonomiska läget säger 87 att de i år får mindre pengar i budget jämfört med 2003 och därför måste skära ner.

- Den här frizonen som biblioteken representerar, de kommer ju inte att finnas. Det är den frizonen som jag tycker är det tragiska, vi har en social funktion dessutom, där vi tar hand om en hel del barn och ungdom som inte har någonstans att ta vägen. Jag menar, vi har ju många A-lagare och sådana typer som under den kalla vintertiden här upp i Norrland finner ett litet kryp-in här på bibblan, säger Ingrid Lundmark.

Inne i denn frizon blir det också mindre så kallad media, som böcker, tidningar och film. Sextio procent av biblioteken uppger att de i år har mindre pengar att handla böcker för

Och det handlar om en långsiktig urholkning av biblioteksväsendet. Varannan kommun uppger att dom de senaste tio åren har lagt ner minst ett filialbibliotek, för enligt bibliotekslagen behöver en kommun, bara ha ett bibliotek.

- Det är ju det att den nära servicen försvinner och den är ju speciellt viktig för de allra äldsta och för de allra yngsta och det allvarligaste det är att barnen har blivit av med ett bibliotek i sitt bostadsormåde, säger Barbro Borg.

Och med allt mindre personal så blir det tuffare för de som sitter kvar bakom lånedisken.

- Samtidigt så är det ju fortfarande en väldig arbetsglädje och vilja att vara till för biblioteksbesökarna och ett väldigt motstånd bland personalen att skära ner på öppettiderna eller att minska verksamheten utan man pressar sig istället, men det finns ju naturligtvis också en gräns där för hur mycket man orkar med, säger Amelie Schenström.

Jesper Lindau

jesper.lindau@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".