Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Zbigniew Kruszynski odlar sin trädgård

Den 1 maj blir Europeiska Unionen större, med tio nya medlemmar kommer den att bestå av 25 medlemsländer. Det europeiska projektet handlade en gång om att balansera andra världskrigets nationalistiska Europa med en sorts marknadens och kapitalismens fred och gränslöshe. Och det finns en stor symbolisk iver inför den 1 maj då Europa sägs enas igen, men det kommer inte att spela någon större roll, det anser den polske författaren Zbigniew Kruszynski, som bland annat skrivit romanen ”Schwedenkräuter” och novellsamlingen ”Över land och hav”. Han har bott i Lund i två decennier, men nu odlar han sin trädgård inte långt från den lilla staden Zlotystok, precis vid den polska gränsen mot Tjeckien.

- Jag grävde nyss i trädgården, det är ju dags nu, och bara man sätter spaden i jorden här så kommer hela arkeologin upp till ytan. Jag hittade ett tyskt mynt från 1875 och det är nästan mer facinerande än det faktum att 1 maj, då kan vi gå här över berget med identitetskort istället för pass, säger Zbigniew Kruszynski.

När han tittar ut genom sitt polska köksfönster så ser han Böhmne lite till vänster och så gamla Schlesien lite till höger. Varken gränser eller nationer är något självklart, Europeiska unionen är ingen legolåda av superhomogena nationsklossar.

I Zlotystok bodde en gång tyskar, som idag är fördrivna och som ersattes av andra som tvångsförflyttades dit av Stalin och de är nu oroliga för att tyskarna ska vilja ha sina gamla hus tillbaka. Och Zbigniew Kruszynski funderar på om inte den symboliska laddningen i EU-utvidgningen är något överdriven. För den polska litteraturen var friheten 1989 mycket viktigare.

- Därför att om gränserna finns och förtrycket finns så är detta oerhört viktigt för litteraturen. Men när gränserna befrias, när de suddas ut så är det plötsligt ganska ointressant för litteraturen. Det polska temat, det var skapat direkt av den politiska situationen, säger Zbigniew Kruszynski.

Det polska litterära temat under kommunsimen var på många olika sätt kopplat till förtrycket och den politiska utvecklingen, och ofta skriven av dissidenter, som i många fall bodde i exil. Allt det förändrades efter 1989.

Zbigniew Kruszynski menar naturligtvis att det var något fantastiskt att 90-talet blev en oerhört glad tid i Polen. Men samtidigt innebar den en stor förändring, det blev också en förvirrad tid, ett tomrum som i Polen skapade en stark längtan efter en ny roman, en sorts ny Doktor Faustus som kunde förklara samtiden och kanske framtiden. Men den kom aldrig. Istället har det skapats något som Zbigniew Kruszynski kallar Heimat-litteratur, en litteratur på jakt efter rötter, platsen och historien.

- Det är ett svar på den allmänna gränslöshet som gäller för så många i Polen, där halva befolkningen förflyttats från det ena stället till det andra. Man vill söka sig till några rötter, inte nödvändigtvis de egna utan ibland platsens rötter och egna historia. Något vi kan kalla rötternas litteratur, en slags historisk såpa, säger Zbigniew Kruszynski.

Och kanske kommer den än mer tydliga gränslösheten inom Europeiska Unionen att skapa ett större behov av rötter, att litteraturen blir ett sätt att bygga berättelsen om den egna trädgården, folket och nationen.

- Jag tror att i den närmaste framtiden så kommer detta inte att betyda någon förändring alls. Sen kan det hända sig så att den här nationella delen blir ännu viktigare, på samma sätt som nationella partier plötsligt blir vikiga när man diskuterar sådana frågor

Och Zbigniew Kruszynski själv har en ganska modest plan för 1 maj.

- Jag kommer inte att göra något speciellt 1 maj, gräva i trädgården säkert. Jag vet inte, jag tittar ut genom fönstret och träden kommer inte att förändras och inte hararna heller.

Jesper Lindau

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".