Tufft för iranska filmare

Iran har länge varit ett av världens mer intressanta filmländer. Men samtidigt som den iranska filmen uppmärksammas internationellt - i år hade till exempel Göteborgs filmfestival ett iranskt tema - har censuren fortfarande ett stort inflytande på hemmaplan. Många av landets filmregissörer lever under hård press.

- Det är ett fåtal filmare som arbetar här i Iran. De gillas av regimen och de får hjälp med finansiering och deras filmer skickas utomlands på festivaler. Samtidigt finns en rad andra som inte får något stöd, som censureras och arbetar väldigt hårt enbart för att få sina förslag godkända, säger Mohammed Reza Alami, filmare som sitter i styrelsen i iranska filmarnas fackförbund.

Efter den islamiska revolutionen 1979 förbjöds biofilm. De styrande mullorna gillade helt enkelt inte film, fortsätter Alami. Men några av oss försökte övertyga dem att tilllåta film både i Iran och för export.

En film av Alami var bland av första, som då gjorde iransk film känd utomlands efter revolutionen. Men när han märkte att regimen ville styra vilka filmer han skulle göra kom han, liksom en rad andra, på kant med regimen. Sedan dess har de svårt att få sina filmer visade i Iran eller ens producerade.

Alami själv tvingades en tid fly utomlands sedan en av hans filmer förbjudits av regimen och han var skuldsatt över öronen.

Iran har idag över 200 filmregissörer, ett 60-tal av dem är aktiva och film är enormt populärt. Utanför biograferna i Teheran köar människor för att få se den senaste mest populära. Just nu är det Marmulak - Ödlan. En sorglustig historia om en tjuv som förvandlas till en mulla. En förvandling som i sig borde vara tillräckligt för mullorna att stoppa filmen. Nu är den istället delvis censurerad.

Maria Persson Löfgren

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".