Hollywood satsar på svensk film

Filmavtalet är ett avtal som mellan staten och filmbranschen reglerar hur stödet till svensk film ska delas ut. Efter stora konflikter mellan producenter, distributörer, kulturdepartementet och biografägarna händer ingenting och ett stort antal filmprojekt läggs nu på is eftersom ingen vet omdet blir något stöd från Filminstitutet i framtiden eller hur det kommer att se ut. Förhandlingar pågår, men utan de amerikanska filmbolagen. De går nu aktivt in som finansiär till svenska filmer och vill samtidigt förändra filmstödet, att mer pengar ska gå till ren produktion av svensk film. Eric Broberg är VD för Buenavista i Norden, detsamma som Disney, tycker att närmare hälften av de 400 miljoner kronorna det gäller ska läggas i en fond som filmbolagen själva styr. (Kulturnytt, Ekot, P1-Morgon)

- Om det inte blir något nytt filmavtal, då kanske det måste bli någon annan lösning, en tredje väg, att skapa en filmfond som då i princip består av de aktörerna som var med i det gamla filmavtalet, säger Eric Broberg.

Iden med det gamla filmavtalet, det som finns idag, är att samhälle och filmbransch tillsammans finansierar en filmpolitik. 400 miljoner kronor som i huvudsak går till att producera svenska filmer, men som också går till upprustning av biografer, skolbio, lanseringsstöd och stöd till textning av svensk film, med mera. Det är näringspolitik och kulturpolitik i förening.

Eric Brobergs idé, det är att ta de 128 miljoner som branschen står för och kanske också de 48 miljoner kronor som SVT och TV4 betalar och lägga de i en egen fond, lite vid sidan av den statliga filmpolitiken. Pengarna skulle då kunna styras lättare än nu, av aktiva ägare, kanske också utan filmkonsulenter i vägen.

- De här fondandelsägarna då har direkta ägarandelar i projekten. Det kanske idag finns en otydlighet i systemet, och det skulle då kunna öka det aktiva ägandet i de specifika projekten och att man då bryr sig lite mer än vad man gör idag, säger Eric Broberg.

Och att bli en aktiv ägare till svenska filmer, det är idag lönsamt. I februari var enligt Filminstitutet åtta av de tjugo mest sedda filmerna svenska och stod för 37 procent av intäkterna.

- Det är mycket möjligt att det kunde vara en bra idé. Det jag tycker är märkligt dock, det är att amerikanarna närmar sig en ny filmpolitik på ett så destruktivt sätt och ställer därmed svensk film inför en närapå katastrof nästa år. Man vill vara helt säker på att de kronor man bidrar med kommer tillbaka till en själv, säger Åse Kleveland som är VD på Svenska Filminstitutet.

På samma gång som framtiden för det svenska filmavtalet är oviss, så går de amerikanska bolagen aktivt in och producera lönsamma svenska filmer. Tomas Cruze är VD för Universal Pictures i Norden som har satsat i Kjell Sundvalls senaste film ”Hotet” och även Peter Lindmarks ”Rånarna”.

- Vi har för avsikt att gå in och görta en buckla i den svenska, och den nordiska, lokala filmproduktionen. Inhemska filmar har mer och mer börjat överta kassasuccéerna från de amerikanska. Tittar vi på oss själva så, ”Rånarna” gjorde ju mer än både ”Charlies Änglar” och ”Hulken”, på bio. Med tanke på produktionskostnaden, den ena kostade 140 miljoner dollar att producera, den andra kostar inte mer än en bråkdel av det, säger Tomas Cruze.

Över hela världen går nu Universal pictures in och producerar det de kallar lokal film, det gäller att vara med i hela näringskedjan, från manus till bioduk.

Det finns också en avsikt att på det här sättet luckra upp den svenska filmmarknaden som tidigare dominerats av Svensk Filmindustri och Sandrew Metronome.

Buenavistas, eller Disneys, Nordenchef Eric Broberg har satsat på Peter Dalles ”Skenbart” och den finska krigsfilmen ”Framom främsta linjen”

- Det är egentligen ingen filantropisk gärning, utan det är snarare så att det kommer in en ny kraft på marknaden. Tidigare har man varit hänvisad till den stora biografkedjans distribution, med något undantag. Härmed så får producenten flera olika alternativ för sin distribution, säger Eric Broberg.

Svenskt kulturliv av idag släpper alltmer de kulturpolitiska målsättningarna. Filmbranschen är en föregångare. Där har privat kapital länge varit lika viktigt, om inte viktigare, än offentliga medel.

Men filmbranschen vill att regeringen ska släppa mer av det kulturpolitiska, filmen hör inte hemma på kulturdepartementet.

- Vi kan inte få till någon större finansiering genom kulturdepartementet. Därför måste delar av den verksamhet som Filminstitutet har idag istället finansieras av finansdepartementet. Eller så får man se på andra vägar att finansiera en förstärkning av den svenska filmpolitiken. Och det måste ske genom finansdepartementet, inte kulturdepartementet. Det säger de politiska signaler som vi har fått, säger Rasmus Ramstad som är VD för Svensk Filmindustri

Jesper Lindau

jesper.lindau@sr.se

Vad som kommer att hända med Filmavtalet och finansieringen av svensk film är idag oklart. Kulturminister Marita Ulvskog har varit tydlig med att staten inte överväger att gå in med mer pengar än de 200 miljoner kronor de redan gör.

Om det inte blir något filmavtal så har det sagts att det kan bli en helstatlig svensk filmpolitik eller kanske ett ”Lilla Filmavtalet” med några av de parter som är med idag.

Kulturminister Marita Ulvskog sade så här i P1-Morgon.

- Jag skulle nog gärna se att vi kunde hitta en kompromiss som innebar att vi kunde ha kvar filmavtalsformen, det vill säga att de olika biografägarna, filmuthyrarna och andra är med och lägger in pengar direkt i filmavtalet via biografavgiften, det blir mer pengar på det sättet. Men i en situation när vi inte kan hitta den här kompromissen mellan kultur och näring, då är det inte möjligt. Man kan väl säga att avtalen har blivit svårare att klara nu jämförst med för några decennier sedan, det har att göra med att det finns väldigt starka internationella intressen på den här marknaden. I Sverige brukar de gå under begreppet amerikanarna och det finns en konflikt här mellan dem och de som är svenska företag på den här marknaden, sade kulturminister Marita Ulvskog i P1-Morgon som intervjuades av Pia Fridén.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".