teater

Ann Heberlein tolkas på scen

Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva, författaren, kulturskribenten och etikforskaren Ann Heberleins uppmärksammade självbiografiska bok från 2008 är en svart skildring av hur det är att leva med manodepressivitet/bipolärt syndrom. Nu går berättelsen upp på scen, som en monolog med premiär ikväll på Göteborgs stadsteater.

Mia Höglund Melin är debuterande regissör.

– Det är inte en dokumentär om Ann Heberlein vi gör utan vi har lånat det här materialet från boken och gjort en egen dramatisk gestalt. Självklart har hon massa beröringspunkter men också massa allmängiltiga beröringspunkter som jag tror många kan leva sig in i.

Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva handlar om en persons tvära kast mellan mani och djup depression. Scenen utspelar sig i väntrummet på St Lars sjukhus i Lund där dagar av bland annat fanatisk överkonsumtion blandas med de mörkaste självmordstankar.

Lisa Lindgren spelar rollen i monologen berättar att det har varit svårt för henne att närma sig en så personlig och självutlämnande berättelse.

– Hon är så närvarande i detta samhället som författare och kulturskribent. Så det har väl varit en process att frigöra sig från den Ann, och hitta min egen Ann, genom texten - som är Ann Heberleins text, fast i Åsa Lindholms dramatisering, säger Lisa Lindgren.

De som läst boken kommer att känna igen den i pjäsen. Regissören Mia Höglund Melin berättar att många partier ur manus på vinst och förlust är hämtade direkt från boken.

– När man sätter upp något som väldigt många har en relation till så riskerar man också att göra väldigt många besvikna, för man kommer med någon slags förförståelse av vad det är, och man har sin egen bild av den här kvinnan i boken. Så det brottas vi med. Men sen hoppas jag också att det som den här boken har på hjärtat, det är ju en ganska politisk bok, alltså den här rätten till vård, rätten till att få ha en sjukdom, och att våga prata om det, säger Mia Höglund Melin.

Men vad kan teatern och den tredimentionella kroppen egentligen tillföra en djupt introvert och personlig bok om sjukdom? Regidebutanten Mia Höglund Melin berättar att de har varit måna om att bevara den mörka humorn som finns i texten. Dessutom vill man ta vara på den interaktivitet som teaterpubliken möjliggör.

--Vi har försökt hitta olika teatrala uttryck för det och det kan vara allt från att sjunga Carola till att spela psykbingo med publiken, och att göra mer teatrala lekar som vi har försökt föra in. För jag tror också att det finns någon slags svart humor i Anns bok som vi verkligen har försökt ta vara på i uppsättningen och jag hoppas att man både ska kunna skratta och gråta till den här berättelsen, säger Mia Höglund Melin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".